Vi måste våga tala om självmordet

Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

Självdestruktiva beteenden är mycket vanliga i Finland, och därför är det viktigt att tala om dem, säger gestaltterapeuten Mikko Lounela.

Mikko Lounela har som gestaltterapeut mött många som drabbats av en nära anhörigs självmord. Men framförallt har han själv drabbats.

– Ari var bara ett drygt år äldre än jag – alltid lite snabbare, starkare, fiffigare. Hans självmord slog ner som en blixt från klar himmel.

När Mikko Lounela ser tillbaka på broderns liv finns det dock mycket som pekar på en osund utvecklingslinje: Aris missbruk under tonåren, den allt mer aggressiva attityden, beteenden som tydde på psykisk ohälsa. Efter ett våldsamt uppträdande mot sin flickvän togs Ari in för tvångsvård. Det var början på slutet. Som dagpatient på Hesperia sjukhus gick han en dag in i ett hus i Tölö, klättrade upp på taket, och hoppade ner.

– I det ögonblicket blev jag anhörig till en som begått självmord.

Terapeuten och dödligheten

Det har gått många år sedan dess men fortfarande smärtar minnet och tårarna tränger fram. På allvar började Mikko Lounela konfronteras med känslorna först när det blev aktuellt med slutarbetet för de egna psykoterapistudierna. Han beslöt att skriva om vad det innebär att förlora en närstående på det här brutala sättet. I dag är frågeställningarna en del av hans yrkesutövning som gestaltterapeut.

– Det är viktigt  att terapeuten inte blir rädd för den drabbades smärta. Visst känner jag igen smärtan men den får inte stå emellan mig och den som söker hjälp.

Liksom i själavård måste den hjälpande – prästen, socialarbetaren, psykoterapeuten – ha förmågan att möta och tillfälligt bära den andras smärta.

– Tillsammans kan vi se på smärtan, ge den ord och uttryck och konstatera att den är obehaglig men inte farlig. Inte ens smärtsamma känslor är farliga.

Läs mera i Kyrkpressen 49/2010.

Mao Lindholm



emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

slef. SLEF:s styrelse har utnämnt en ny ledare för verksamheten i Finland. Också ungdomsverksamheten får en ny ansvarig. 21.6.2016 kl. 13:00

BorgÃ¥ stift. Domkapitlet i Borgå stift valde ny sekreterare för församlingsdiakoni. I augusti väljs prästassessorer till domkapitlet. 20.6.2016 kl. 16:17

Helsingfors. Kyrkoherden på Drumsö fick Helsingforsmedaljen som erkännande för arbetet med asylsökande. 20.6.2016 kl. 16:39

berghälls församling. 78 personer sökte en tjänst i Berghälls finska församling. Det ekonomiska läget är en orsak till rusningen. 20.6.2016 kl. 16:27

slef. Evangeliföreningens årsfest blir den första svenskspråkiga samlingen i Lutherkyrkan på mer än trettio år. 17.6.2016 kl. 16:04

musik. Nu introduceras ett nytt koncept i Borgå stift: musikutbildningsdagar. Här förenas proffs och amatörer i ett samarbete som ska inspirera till nya vindar i musiklivet ute i församlingarna. 16.6.2016 kl. 11:19

laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjära. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00