Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Människa. Anmälan mot församlingspastor Peter Silfverberg leder inte till några åtgärder. 14.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det centrala forumet för unga människor i Borgå stift Ungdomens kyrkodagar har utlyst en logotävling. I tävlingen har alla möjligheten att komma fram med sina ideér. 14.4.2009 kl. 00:00

Världen. Depressionen i Finland antas bli märkbar i Finska missionssällskapets ekonomi senast nästa år. I samarbetskyrkornas ekonomi märks världsekonomins tillstånd redan nu. 14.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den som vill vara säker på att arbetarna fått bra betalt och att inga bekämpningsmedel använts vid odlingen gör klokt i att stoppa Rättvis choklad i barnens påskägg. 9.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Glad påsk! 9.4.2009 kl. 00:00

Människa. Vändpunkten kom senaste höst på en Alphakurs i Jakobstad. – Jag ställde dörren på glänt för att se vad som var på gång. 12.4.2009 kl. 00:00

Människa. Ett av metropolit Johannes starkaste påskminnen hänför sig till ett besök i dåvarande Sovjetunionen och Leningrad. 12.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand ger ett uttalande om församlingspastor Peter Silfverbergs predikan om homosexuella efter påsken. 13.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Den kristna kyrkan har från början förkunnat att Gud utgav sin ende Son som försoningsoffer. Varför gjorde Gud något så radikalt? Kunde inte den allsmäktige Guden helt enkelt förlåta människornas synd utan försoning? 11.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Jesus korsfästes enligt evangeliet vid tredje timmen. När var det? 10.4.2009 kl. 00:00

Människa. Pastor Laura Mäntylä berättade igår om sin homosexuella läggning i programmet Inhimillinen tekijä. Biskop Huovinen uppmanar till respekt, stöd och förbön. 9.4.2009 kl. 00:00

Världen. Den finlandsbördiga domprosten Tuulikki Koivunen Bylund har valts till biskop i Härnösands stift i Sverige. 9.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Se bilder! 8.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Påskens händelseförlopp i radioandakterna Gudtjänster sänds i radion från Jakobstad kyrkan på Långfredag kl. 12.00 i FST5  och kl. 13.03 i Radio Vega. Påskdagens gudstjänst sänds kl. 12.00 i FST5 och kl. 13.03 i Radio Vega. På påskdagen predikar Catharina Englund. Med sång medverkar sånggruppen INRIs samt Jakobstad svenska församlings kyrkokör. Under vardagarna i Stilla veckan (6-9.4.) håller Gita Lindgren från Dalsbruk Andrum i Radio Vega klockan 6.54 och 8.54. Både vardagsproblem och evighetsfrågor tangeras i de bibeltexter som är aktuella under veckan. I aftonandakterna är det aktläsningar, dvs. evangelitexter som handlar om Jesu lidande och död. Det är texter som även läses i kyrkorna under Stilla veckan. Andakterna kan höras även i efterskott på Yle Arenan Påsken på webben Påskens blodstematik och uppståndelsen är teman som tas upp i intervjuer på http://pod.fi/svenska under påsken. På kyrkans webbplats http://loisteputki.blogspot.com/ kan man följa med en enkel påskvandring från palmsöndagen till påskdagen. Påskpyssel på http://www.ungafakta.se/pyssel/pask/. Papper lim och sax är ett enkelt sätt att själv skapa lite påskkänsla i hemmet. Från YLE arkiven får vi lyssna på gammaldags påskunderhållning från år 1971. Åbo svenska teater presenterar musik och föredrag under temat påsk på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422&a=3523  Som fortsättning på påsktemat erbjuder YLE arkiven en programserie där både gammla och nya traditioner presenteras. Programet tar också en titt på hur olika religioners påskfirande skiljer sig från varandra. Programet hittar du på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422 Påskskiva Philippe Herreweghes och Collegium Vocale Gents nya Bachskiva Jesu, deine Passion, klassisk stillande musik skrivet för den högaktade kyrkodagen.    Biskopens påskhälsning hittar du här Mera om Stilla veckan 12.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst. 9.4.2009 kl. 00:00

församlingssammanslagning. Församlingsråden i Pedersöre, Esse och Purmo tog på onsdagskvällen initiativ till en ny församling, Pedersöre församling, som ska bestå av de tre församlingarna. Nästa vecka tar församlingsrådet i Jakobstads svenska församling ett eget initiativ som också involverar dem i den nya församlingen. 25.10.2018 kl. 09:43

Degerby. Idag fick Degerby kyrka ett förgyllt klot och kors i sin spira. Nu ser kyrkan igen ut som den gjorde före Porkalaparentesen. 18.10.2018 kl. 13:36

arv. Syskonen Ingeborg och Per-Olof Korander gräver gravar, tröstar församlingsbor och fixar lite av varje vid kyrkorna i Degerby och Sjundeå, precis som deras förfäder gjort. 18.10.2018 kl. 09:21

pedersöre. Tiden är nu mogen för en sammanslagning av församlingarna i Pedersöre. Initiativ är att vänta inom kort. 12.10.2018 kl. 17:00

Biografi. När Tuva Korsström var barn blev hennes mamma kristen mystiker och hemmet ett fängelse. På ena sidan fanns Gud, på den andra vansinnet. 4.10.2018 kl. 15:28