Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. På söndagen ordinerades teologie magistrarna Jessica Högnabba och Maria Lindberg till prästämbetet. 27.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatrykryteringen inför församlingsvalet har inletts. 26.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I år är det 100 år sedan scoutrörelsen kom till Finland. Under scoutveckan 19–25 april uppmärksammas jubileet av blåskjortor över hela landet. 25.4.2010 kl. 00:00

Människa. Kyrkpressens blivande chefredaktör May Wikström vurmar för läkeväxter, örter och kryddor. 24.4.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hungerstrejken i Betelkyrkan i Oravais avbröts på torsdagskvällen då den tredje hungerstejkande kurden togs in på sjukhus. 23.4.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hungerstrejken i Betelkyrkan i Oravais avbröts på torsdagskvällen då den tredje hungerstejkande kurden togs in på sjukhus. 23.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I Jakobstad samarbetar församlingen och Novia kring två musikgrupper för eftisbarn i drängstugan i Bonäs. Församlingen ställde upp med  barngrupper som Novia ger terapeutisk musikaktivitet. 23.4.2010 kl. 00:00

Människa. – Jag lärde mig tidigt att värdesätta olikhet. Den grundinställningen har jag haft mycket nytta av, säger Paula Lönnroth. 22.4.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. 22.4.2010 kl. 00:00

Ledare. Den senaste kyrkliga arbetsplatsbarometern visar att kyrkan och församlingarna är på rätt väg: de anställda ser ljusare på sin situation än de har gjort i tidigare undersökningar. 22.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Huvudgudstjänsterna i Finland hade något fler besökare i år än i fjol. 22.4.2010 kl. 00:00

Adminnews. Vi håller på med ändringar på kyrkpressen.fi och måste tillfälligt flytta undan äldre bloggtrådar. Så ingen panik om du tycker att nåt du skrivit är borta, inget har raderats. Ombyggnadsarbetet pågår åtminstone en vecka, men vi håller er ajour. Vi är tacksamma om ni har tålamod. mvh Kp teamet 21.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Baptistförsamlingen i Oravais beslöt i tisdags att de sex kurder som sökt om kyrkoasyl i församlingen får stanna i kyrkan. 21.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den senaste tidens offentliga diskussion om pedofili har lett till att den lutherska kyrkan ingripit i enskilda fall där barn utnyttjats inom kyrkan eller i någon av dess väckelserörelser. 21.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. De kyrkligt anställda är något nöjdare än tidigare. Ungefär så kan man sammanfatta resultatet av Kyrkans arbetsplatsbarometer för 2009. 21.4.2010 kl. 00:00

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01