Partierna och församlingsvalet

Kyrka. De politiska färgerna syns också i församlingsvalet. Vissa partier har egna valprogram och listor, andra engagerar sig inte alls, visar en snabb enkät. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrkpressen ställde partierna följande frågor:

  1. Har ni ett program för församlingsvalet?
  2. Vilken fråga driver ni särskilt i församlingsvalet?
  3. Framgår det tydligt på församlingsvalets kandidatlistor vilka kandidater som kandiderar för ert parti?

Socialdemokraterna

1. Ja, den hittas på sdp:s webbsidor på adressen www.sdp.fi/seurakuntavaaliohjelma.
2. Det är svårt att lyfta fram en enskild fråga som viktigast. Vi har lyft fram följande teman som centrala: kyrkans värdeuppgift, kärlek till nästan, ömsesidig respekt samt deltagande och påverkan.
3. Vi har rekommenderat lokala aktörer att namnge kandidatlistor så att det framgår att det det är en socialdemokratisk lista och att förse valmaterial med sdp:s logo. I många församlingar finns det redan traditionella namn som valts innan politiska symboler var tillåtna. Dessa namn vill församlingarnas kandidatgrupper inte avstå från. Därför framgår det socialdemokratiska inte på alla listor, men nog på merparten av dem.

De gröna

1. Vi har inte ett egentligt program, men inför valet har vi gjort upp De grönas församlingsvalsteser. Teserna bestämdes av medlemmar i partidelegationen som hör till kyrkan. Teserna finns här: www.vihreat.fi/seurakuntavaaliteesit
2. De gröna vill göra kyrkan till en stark samhällelig aktör. Viktiga teman för oss är likaberättigande, etiskt ansvar också globalt och kyrkans roll i miljöfrågor.
3. De gröna har egna listor i olika församlingar och ofta heter listan Vihreät niityt. På många ställen hittas gröna kandidater på Tulkaa kaikki-rörelsens eller andras listor. Alla gröna kandidater hittas här: www.vihreat.fi/node/5286.

Kristdemokraterna

1. Kristdemokraterna har inte lanserat något särskilt församlingspolitiskt program. Vi anser att det är skäl att hålla isär partipolitiska agendor från ärenden som berör församlingsverksamheten.
2. Som parti driver vi inte någon specifik församlingsvalsfråga. Vi hoppas dock att kyrkan ska sköta sina åtaganden och grundläggande förpliktelser på ett ansvarsfullt sätt, bibeltroget samt förenligt med de Lutherska bekännelseskrifterna. På det politiska planet säger vi däremot ett tydligt nej till en könsneutral äktenskapslagstiftning.
3. Våra partipolitiskt aktiva församlingsvalskandidater ställer i huvudsak upp på andra så kallade gemensamma listor. Således på samma listor som andra församlingsaktiva medlemmar kandiderar. På en del orter, där alla andra partier har gått in för ”partilistor”, kan kristdemokraterna också nominera en egen lista.

Vänsterförbundet

1–2. Vänsterförbudet deltar inte som parti i församlingsvalet och har inget valprogram i valet. Förra våren behandlade partistyrelsen församlingsvalet och uppmanade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingen att kandidera i valet. Som parti deltar vänsterförbundet inte i församlingsvalet eftersom vi anser att tron är varje medlems personliga sak.
3. Vänsterförbundet uppmuntrade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingsvalet att leta efter listor i den egna församlingen. Det är kandidaternas egen sak om de vill föra fram sin partibakgrund.

Centern

1. Ja, programmet har gjorts upp av centerns arbetsgrupp för kyrkliga ärenden och godkänts av partistyrelsen. Den finns tillsammans med övrigt valmaterial under namnet ”Kirkko keskellä arkea – kirkkopoliittisia kannanottoja” på våra webbsidor www.keskusta.fi.
2. Allt församlingsarbete är viktigt, men speciellt betydelsefullt är utvecklandet av församlingens ungdoms- och diakoniarbete. Vi tycker det är viktigt att 16-åringar nu får rösta.
3. Vi har enligt Kyrkostyrelsens önskemål rekommenderat egna listor och användning av partiets namn inom ramen för valmansföreningen. Det här önskemålet har ökat användningen av centern-benämningar som namn för kandidatlistor. I församlingsvalet finns ändå en lång tradition av att slopa partibeteckningar eftersom de i början inte var tillåtna i församlingsval. Det här återspeglas fortfarande i praxisen på vissa orter. De slutliga besluten om namnen tas alltid av ortens valmansförening. Namn utöver partibenämningar orsakar ofta förvirring. Till exempel ”Kirkko keskellä arkea”, som centern tidigare rekommenderade och fortfarande allt som oftast använder, har på vissa orter använts av samlingspartiet, kristdemokraterna och till och med av sannfinländarna.

Svenska folkpartiet

1. Sfp har inget program för församlingsvalet.
2. Sfp driver inga frågor i församlingsvalet.
3. Det varierar från kommun till kommun.

Samlingspartiet

1. Ja visst, vårt program kan hittas på sidan www.kuunteleekokirkko.fi/?page_id=144.
2. Kyrkan finns till för oss alla! Församlingen är ett samfund genom vilket vi kan känna och visa kärlek till våra medmänniskor. Det är första gången ungdomar i 16–18 års ålder för rösta i församlingsvalet. Samlingspartiet följer med stort intresse med hur ungdomarna kommer att besvara utmaningen.
3. Ja, det gör det i alla församlingar där vi har egna vallistor – samlingspartiets kandidatlistor. Men det finns också församlingar där våra kandidater finns på gemensamma listor. På sådana listor framkommer det ju inte vilket parti kandidaten representerar.
Sannfinländarna valde att inte besvara enkäten.
Marina Wiik



FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12