Bordsbön naturligt inslag i skolan

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00
Marina Wiik

Enligt regionförvaltningsverket i Västra och inre Finland är bordsbön och religiösa morgonsamlingar en del av  religionsutövandet, som är en grundlagsstadgad rättighet.
Däremot ska själva undervisningen vara konfessionslös och ingen ska tvingas delta i religionsutövande mot sin övertygelse.
Väntat beslut
Björn Sandbacka, rektor på Chydenius skola i Karleby, anser att beslutet var väntat.
– Bordsbön är en naturlig del av att gå och äta. Det är ett sätt att lugna ner klassen inför maten.
Förutom kristna böner, har eleverna i skolan också gått till bords genom indiska och judiska böner. Enligt Sandbacka har det aldrig varit någon större diskussion kring bordsbönerna eller den lokala församlingens morgonsamlingar.
– 99 procent av eleverna hör till kyrkan och i de övriga fallen frågar vi av föräldrarna om det är okej att barnen deltar.
Kristiina Hellstrand, rektor för språkbadsskolan i Jakobstad, välkomnar regionförvaltningsverkets ståndpunkt.
– Eleverna äter i tre olika matturer. Den lärare som håller lektionen före maten bestämmer om klassen ska förbereda sig till exempel genom bordbön eller en sångsnutt.
Bön diskuteras
Enligt Hellstrand har bordsbön inte diskuterats i lärarkollegiet före i fjol vintras.
– Vissa lärare blev rädda för att de till och med skulle begå tjänstefel om de fortsatte att be bordsbön. Då sa jag att de kunde fortsätta på ett sätt som kändes bra och naturligt tills vi fick andra order.
Hellstrand säger att hon inte hört klagomål om bordsbön från elever eller föräldrar och poängterar att ingen tvingas delta i religionsutövning mot sin vilja.
– I religionsundervisningen diskuterar man olika former av bön upprepade gånger. Eleverna vet vad det handlar om. 
Språkbadsskolan brukar gå i kyrkan en gång per termin och även bjuda in föräldrar och andra närstående till gudstjänsten.
– Det har vi fått positiv respons för. Genom att vara öppna om de religiösa inslagen har vi också gett möjlighet till diskussion.
Regionförvaltningsverket tog ställning till frågan om bordsbön efter ett klagomål från en privatperson.
Marina Wiik



KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54