Bordsbön naturligt inslag i skolan

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00
Marina Wiik

Enligt regionförvaltningsverket i Västra och inre Finland är bordsbön och religiösa morgonsamlingar en del av  religionsutövandet, som är en grundlagsstadgad rättighet.
Däremot ska själva undervisningen vara konfessionslös och ingen ska tvingas delta i religionsutövande mot sin övertygelse.
Väntat beslut
Björn Sandbacka, rektor på Chydenius skola i Karleby, anser att beslutet var väntat.
– Bordsbön är en naturlig del av att gå och äta. Det är ett sätt att lugna ner klassen inför maten.
Förutom kristna böner, har eleverna i skolan också gått till bords genom indiska och judiska böner. Enligt Sandbacka har det aldrig varit någon större diskussion kring bordsbönerna eller den lokala församlingens morgonsamlingar.
– 99 procent av eleverna hör till kyrkan och i de övriga fallen frågar vi av föräldrarna om det är okej att barnen deltar.
Kristiina Hellstrand, rektor för språkbadsskolan i Jakobstad, välkomnar regionförvaltningsverkets ståndpunkt.
– Eleverna äter i tre olika matturer. Den lärare som håller lektionen före maten bestämmer om klassen ska förbereda sig till exempel genom bordbön eller en sångsnutt.
Bön diskuteras
Enligt Hellstrand har bordsbön inte diskuterats i lärarkollegiet före i fjol vintras.
– Vissa lärare blev rädda för att de till och med skulle begå tjänstefel om de fortsatte att be bordsbön. Då sa jag att de kunde fortsätta på ett sätt som kändes bra och naturligt tills vi fick andra order.
Hellstrand säger att hon inte hört klagomål om bordsbön från elever eller föräldrar och poängterar att ingen tvingas delta i religionsutövning mot sin vilja.
– I religionsundervisningen diskuterar man olika former av bön upprepade gånger. Eleverna vet vad det handlar om. 
Språkbadsskolan brukar gå i kyrkan en gång per termin och även bjuda in föräldrar och andra närstående till gudstjänsten.
– Det har vi fått positiv respons för. Genom att vara öppna om de religiösa inslagen har vi också gett möjlighet till diskussion.
Regionförvaltningsverket tog ställning till frågan om bordsbön efter ett klagomål från en privatperson.
Marina Wiik



ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46