Jubel eller inte

Johan Sandberg.

När Jaro gör mål på Centralplanen i Jakobstad hörs publikens jubel långa vägar över stan. Man får en bra uppfattning av utgången av matchen utan att man behöver befinna sig ens i närheten av planen. Det går bra att följa med matchen även under ett pågående möte i församlingshemmet, för jublet tränger in genom väggarna.

3.9.2010 kl. 00:00

I församlingshemmet är det ingen som jublar. Där gör vi det som det förväntas av en god kristen, vi sitter tysta, stilla och allvarliga med knäppta händer och åhör predikan. I det mönstret faller också de som vant sig vid att jubla på fotbollsplanen. I församlingen passar det sig inte att stiga upp och jubla. Där finns inget att jubla över … eller är det nånting jag missförstått?

Det borde ju vara tvärtom. Den nåd Gud visar oss borde vara en källa till jubel och glädje som tränger sig ut ur församlingshemmet till fotbollsplanen. Varför högljutt jubla över ett mål som i slutet av säsongen vanligtvis innebär en statisk siffra i en kolumn, då man sitter knäpptyst och nickar (eller nuckar) under predikan som i bästa fall kan ha evighetsvärde?

Var finns plats för passionen i kyrkan? Var kan man ropa ut sin glädje och prisa Gud i kyrkan? Var ges utrymme för den frihet vi har i Kristus?

Ibland ges den friheten under speciella förböns- och lovsångsmöten. Men inte ens där kan man mäta sig med jublet från fotbollsplanen. Även där kan folk känna sig obekväma och uttittade. De som inte förstår sig på att någon ställer sig upp och sträcker upp händerna under lovsången tittar misstänksamt runt omkring sig, medan de som står känner de misstänksamma blickarna i nacken. Men skulle det hela utspela sig under söndagens högmässa skulle samtliga plikttroget stå under lovsången. Då hör det till liturgin och den ifrågasätter vi inte.

Johan Sandberg

Anna Henning: Att vara förälder betyder inte att man hela tiden måste nå upp till en viss standard

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

Konfirmandundervisningen får vitsordet 9–

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris: "Jag är ödmjukt tacksam"

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

Att ge plats för sorgen över en tom famn

Det hörs ljud bortom muren

Jubel eller inte

Mest läst

Pia Bengts blir stiftssekreterare vid domkapitlet

Erik Vikström: ”Uppenbarelseboken är som en våt svamp”

Anna Henning: Att vara förälder betyder inte att man hela tiden måste nå upp till en viss standard

Mari Leppänen och Jouni Lehikoinen vidare i första omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift

Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

Våra kroppar måste vara viktiga för Gud, för annars skulle inte världen engagera sig så för att attackera dem

Okej till vigsel om bara en hör till kyrkan

Kyrkoherde Backström anklagar biskop Åstrand för dålig kommunikation

Patrik Hagman: "En liten förändring som bidrar till att kyrkan kan fokusera lite mer på det som är viktigt"

En miljon i coronaunderstöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter

Upp till en tredjedel av millenniegenerationen i Finland definierar sin identitet som sökare

Esbo församlingars kampanj syns i köpcentrumen och i metron, på stationerna och i gatubilden i Esbo

Åsa Gustavsson fick det tyngsta beskedet: Jag började frysa och skaka

Glöm det dåliga coronasamvetet, men använd förståndet

I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka

När orden tystnar – musikens kraft i mötet med minnessjuka

Att ge plats för sorgen över en tom famn

Det hörs ljud bortom muren

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

Många tomma stolar söker namn i kyrkomötet

Konfirmandundervisningen får vitsordet 9–

Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris: "Jag är ödmjukt tacksam"

Senaste nyheter från domkapitlet i Borgå stift

Mest läst

Forever young – drömmen om evigt liv

Distans på gott och ont

Jubel eller inte

Läs också

Mest läst

När orden tystnar – musikens kraft i mötet med minnessjuka

Mest läst