Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Kyrkostyrelsen ska flytta till mindre och funktionsdugligare utrymmen. 2.6.2012 kl. 06:00

Blogg. I höst fortsätter bloggen med nya spännande bloggare. 1.6.2012 kl. 14:43

Kapellet i Påras i Kronoby står nu klart. På torsdagskvällen välsignades kapellet av kyrkoherde Markus Ventin och kontraktsprosten Hans Häggblom. 1.6.2012 kl. 09:18

Veckoslutet som kommer är avslutningarnas tid. En av dem som sätter punkt för en tolvårig skolgång är Lina Frisk. 31.5.2012 kl. 11:44

Några gånger om året avviker församlingarnas deadline för annonseringen i Kyrkpressen från det normala. Här kan du läsa information om alla specialdeadlines fram till årets slut. 13.6.2012 kl. 14:19

På torsdag kväll invigs och välsignas det nya kapellet i Kampen i Helsingfors. 31.5.2012 kl. 09:53

eurovision. Eurovisionstvåan Buranovskiye Babushki sjöng för att få en ny kyrka till hembyn. De väntar också på att få Bibeln på sitt modersmål. 30.5.2012 kl. 16:51

kommunitet. En hel generation kristna omprövar sitt sätt att koppla sin tro till världen de lever i. De använder inte tron som en biljett ut ur världen utan involverar sig i den. 29.5.2012 kl. 13:17

Vatikanen har gett ut normer för hur man känner igen uppenbarelser och hur man vet att de är äkta. 29.5.2012 kl. 09:38

På pingstdagen firas en festliturgi i Uspenskijkatedralen i Helsingfors. 27.5.2012 kl. 06:00

Kantorn i Lahtis Salpausselkä församling Marjaana Turunen är Årets kantor 2012. 26.5.2012 kl. 12:00

Orgel Johannes församling eftis. – Alla kan kanske inte livnära sig som musiker men de allra flesta kan uppnå en sådan nivå att de själva njuter av den musik de gör. 25.5.2012 kl. 12:39

Ett alternativ till ett stort släktbröllop kan vara att gifta sig utomlands endast i kretsen av de närmaste eller på tu man hand. Bröllopsresan kommer på köpet. 25.5.2012 kl. 09:46

Det kristna förlagets styrelse leds av garvat tidningsproffs. 22.5.2012 kl. 14:23

Prinsessan Estelle döps på tisdag. Dopet direktsänds i svensk tv och på webben. Samtidigt lockar domkyrkoförsamlingen till att låta döpa sig eller sitt barn. 21.5.2012 kl. 15:57

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18