Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Mjölkbondens familj firar jul mellan ladugårdstiderna. Som jordbrukardotter har jag fått utsträcka julevangeliets närhet till djuren ända till de livs levande kornas idisslande. 21.12.2013 kl. 14:00

Björn Wallén. Kommunitet, kulturcentrum och kompetensutveckling. De är de tre k:na som ska bygga upp profilen för stiftgården Lärkkulla i Karis igen, visionerar Björn Wallén. 20.12.2013 kl. 15:21

Lärkkulla. Styrelsen för Lärkkulla-stiftelsen har enhälligt valt Björn Wallén till ny direktor för folkhögskolan. 19.12.2013 kl. 16:19

För ungefär tio år sedan blev Antti Nylén katolik efter att han under yngre år varit något han kallar pseudoateist. –Jag tycker att katolska kyrkan representerar det mest neutrala och urpsrungliga i kristen tro. Luthersk kristendom ser jag som en arrogant kristen sekt. 19.12.2013 kl. 12:36

För sju år sedan lämnade Benita Ingman sitt jobb inom den psykiatriska sjukvården och startade en begravningsbyrå. Att bemöta människor, det kunde hon. Men till en början behövde hon hjälp med allt det andra. 19.12.2013 kl. 11:32

Jan Nygård, Per Stenberg och Tuisku Winter har sökt kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Däremot har ingen sökt kyrkoherdetjänsten i Närpes. Ansökningstiden gick ut idag klockan 15. 18.12.2013 kl. 15:00

Emma Audas säger att kyrkan måste ställa andra frågor än de som ställs i diskussionen om äktenskapet i dag. – Den går inte in på det jag tycker är relevant, det vill säga vad ett äktenskap egentligen är. 18.12.2013 kl. 08:00

Kyrkoherde Peter Blumenthal i Saltviks församling är fortsättningsvis avstängd från sin tjänst. Konflikten i Saltvik behandlas nästa gång på domkapitlets möte den 16 januari. 16.12.2013 kl. 16:56

Johannes. Den inflammerade situationen i Johannes församling har diskuterats på Domkapitlets sammanträde. Resultat: Fler personer ska höras. 16.12.2013 kl. 16:17

Stiftsdekan. Domkapitlet i Borgå stift har valt t.f. kyrkoherden Magnus Riska till ny stiftsdekan. 16.12.2013 kl. 16:09

Jan Björklund. Den svenska regeringen föreslår en ändring i skollagen som ska göra det tydligare att det är tillåtet att skolavslutningar får firas i kyrkan och att psalmer får sjungas. Det skriver Svenska Dagbladet. 16.12.2013 kl. 10:53

Christer Romberg. Den här julen kommer Christer Romberg antagligen att sjunga färre julsånger än vad han gjort under de senaste åren. Dagarna kring julafton hänger han med stor sannolikhet vid en pool på en liten thailändsk ort i stället för att ordna julkonserter med sina syskon i sånggruppen Romberg runt om i Svenskfinland. 11.12.2013 kl. 08:00

Instagram. Under december månad fram till jul kan man följa Hipsterjesus på Instagram. Det är kyrkans central för det svenska arbetet och det finska kommunikationsteamet vid Kyrkostyrelsen som står bakom bildserien. 10.12.2013 kl. 08:06

Västanfjärd. För att få ordning på sin ekonomi kommer Kimitoöns församling att endast ha grundvärme på i Dalsbruks, Västanfjärds och Hitis kyrkor mellan nyår och påsk. Det skriver Åbo Underrättelser. 10.12.2013 kl. 00:00

Fontana Media och Kyrkpressen byter telefonnummer i dag. Så här når du oss numera. 5.12.2013 kl. 14:04

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43