Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20

Å. Den teologiska utbildningen vid Åbo Akademi uppgår i en gemensam fakultet med psykologer, humaniora och religionsvetare. Inbesparingarna sköts genom pensioneringar. Prefekt Antti Laato är nöjd. 10.3.2014 kl. 14:03

Livets ord. Vid söndagens gudstjänst på Livets Ord i Sverige berättade rörelsens grundare pastor Ulf Ekman att han och hans hustru Birgitta under våren kommer att upptas i den Katolska kyrkan. 10.3.2014 kl. 13:59

påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46

Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00

Kyrkpressen. May Wikström, chefredaktör för Kyrkpressen, hälsar alla med intresse för Svenskfinland, kyrka och samarbete välkomna till ett öppet rådslag i Tammerfors. 26.2.2014 kl. 13:45

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00