"Biskop" för tjugo alternativa gemenskaper

Kyrka. Domkapitlet i Tammerfors beslöt för en dryg vecka sedan att frånta teol.dr. Matti Väisänen hans prästrättigheter. 17.8.2010 kl. 00:00

www.mattivaisanen.fi

För Matti Väisänen betyder det personligen inte så mycket att mista prästrättigheterna.

– Präst är jag fortfarande, om än inte i den lutherska kyrkan, säger Matti Väi-sänen, tidigare långvarig verksamhetsledare för den lutherska inomkyrkliga rörelsen Folkmissionen.

I mars i år lät han viga sig till biskop inom det som kallas Missionsprovinsen, som fungerar som en skugg- eller alternativorganisation i den lutherska kyrkan.

Att inneha en ledande position inom ett främmande trossamfund går inte för sig för en präst, resonerade domkapitlet och prickade honom för att ha brutit sina prästlöften och kyrkans ordning.För Väisänen personligen betyder beslutet inte mycket mer än att han inte längre kan förrätta vigslar.

– Men inte har det varit trängsel nu heller. Folk vill ha snyggare förrättare, säger 76-åriga Väisänen.

Viger egna präster

Väisänen vigdes till biskop med alla lutherska insignier och traditioner i mars för det som kallas Skandinaviska Missionsprovinsen. Han ser sig som biskop och andlig ledare för det tjog präster som är verksamma inom organisationen, som i ett nötskal håller sig med en traditionell bibeltolkning. Dessutom konsulteras Väisänen enligt egen utsago av många präster som arbetar inom kyrkan.

Han kommer att prästviga fler bland de teologer som får nej av kyrkans biskopar för att de, som det heter,”står för den traditionella ämbetsuppfattningen”. Missionsprovinsens viktigaste uppgift är att upprätthålla lokala gudstjänstgemenskaper där mässan firas ”på rätt sätt”. Målet är att gemenskaperna ska fungera som självbärande och ha alla former av verksamhet, från barnarbete till diakoni och mission.DopkalabalikMissionsprovinsens verksamhet behöver inte i och för sig krocka med kyrkan. Men i fjol blev det en del kalabalik efter att en av missionsprovinsens präster döpt ett barn som inte godkändes som församlingsmedlem i den lutherska kyrkan.

– Vi har två slags präster. De som har kvar sina prästrättigheter inom den lutherska kyrkan från tidigare och de som prästvigts inom Missionsprovinsen i Sverige. Den senare har inga prästrättigheter i den lutherska kyrkan.

Väisänen själv instruerar sina präster att göra klart för föräldrar att ur luthersk synpunkt är deras dop ett giltigt dop. Men det är upp till den enskilda lutherska församlingens kyrkoherde om barnet tas upp som medlem i kyrkan.

Avlatshandel och annat orätt

Missionsprovinsens relationer till kyrkan är självfallet ansträngda. Begreppet missionsprovins har lånats från tiden då reformatorerna bekämpade den romersk-katolska kyrkan. Om kyrkan har avfallit från den rätta läran och prästerna är villolärare har de sant troende rätt att tillsätta egna präster.

Det skedde på 1500-talet och det sker också i dag, menar Väisänen.

– På Luthers tid var det avlatshandeln, i dag är det andra missförhållanden.Tammerfors domkapitel bestraffade Väisänen bland annat för att han förrättat nattvard på fel sätt under den tid han varit avstängd från prästämbetet.

För Väisänen själv är det viktigt att han fällts för ”bara” ordningsfrågor men inte på teologiska grunder.

Om framtiden säger Väisänen att Missionsprovinsen får pröva sig fram. En möjlighet är att Lutherstiftelsen fungerar som juridisk huvudman för verksamheten  och som arbetsgivare för Missionsprovinsens präster. Missionsprovinsen står sedan för den andliga delen.Väisänen uppmanar inte dem som är med i de lokala gudstjänstgemenskaperna att gå ut ur kyrkan. 

– Enskilda personer som blivit djupt besvikna på kyrkan kan gå ut. Senast i går träffade jag två personer som skrivit ut sig för att jag fråntagits mina prästrättigheter, säger Väisänen.

Själv betonar han att om man vill bygga upp kyrkan och få den på rätt köl gör man det bäst inifrån.

Rolf af Hällström



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44