Lovsången en trosbekännelse

Kultur. Texten i sången har en avgörande betydelse för Debbie-Ann Bax när hon sjunger. En lovsång är inte bara en sång för henne, den är snarare en trosbekännelse. 13.8.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

För Debbie-Ann och Sloan Bax är det viktigt att följa Guds vilja. Även om det mänskligt sätt innebär en uppoffring. Men de har sett att Gud alltid välsignat dem när de följt hans vilja.

– Jag tror på styrkan i orden, säger hon. Sanningen i orden som kommer ur munnen när jag sjunger gör att jag framför allt upptäcker vem Gud är, men också var jag själv befinner mig just nu. När jag växte upp sjöng jag sånger där jag var osäker på om orden stämde in för mig, så jag slutade. Integriteten i det jag sjunger är viktig för mig.

Debbie-Ann Bax kommer från Bronx i New York men flyttade till Sydney efter att hon gift sig med Sloan. Där kom hon i kontakt med Hillsong, en världsvitt tongivande församling inom lovsångsmusiken varifrån många av våra svenska lovsånger ursprungligen härstammar. Församlingen utbildar också pastorer och lovsångsledare i sitt college.

Under tiden på Hillsong medverkade Debbie-Ann Bax på flera skivinspelningar.Nu är paret i Finland för att inspirera och undervisa om lovsång och teologin bakom den. Bland annat höll Debbie-Ann Bax ett seminarium på Humlefestivalen senaste veckoslut och nästa veckoslut är hon på missionsförbundets fritidsgård i Sundom.

– Hjärtat i lovsången beror på din teologi, förklarar Bax. En del kyrkor har lovsång som en del av sin liturgi. Jag tycker att lovsången är nödvändig när jag förbereder hjärtat för att ta emot Gud. Varje gång vi kommer samman och fokuserar våra hjärtan på Gud så kommer hans närvaro. Under lovsången talar Gud till var och en som lyssnar till hans röst oavsett var man befinner sig som individ.

Talar inte Gud när man sjunger psalmer?

– Absolut. Man måste inte sjunga en snabb låt, en långsam låt eller en Hillsonglåt för att Gud ska tala. Typen av sång spelar ingen roll.

Ta folket dit Gud kan möta dem

Som lovsångsledare är det viktigt att känna pulsen i församlingen och veta vad Gud gör i den.

– Man bör veta hur en specifik sång påverkar. Orden och melodierna utmanar oss och Gud använder det. Det gäller att leda folket dit där Gud kan möta dem.

Läs mera i Kyrkpressen 32/2010

Johan Sandberg



ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46