Kvinnan i flaskan

Ledare. Den största förändringen i finländarnas alkoholvanor har skett bland kvinnorna. När männen dricker dubbelt mer än för 40 år sedan, dricker kvinnorna sex gånger mer än förut. 23.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Helnykterism bland oss medelålders mammor är numera betydligt ovanligare än den var bland våra egna mödrar på sextiotalet.

Moralmuren som under tidigare decennier höll tillbaka kvinnors drickande föll definitivt med det nya millenniet, konstaterar forskare Heli Mustonen i Institutet för hälsa och välfärds antologi Suomi juo (2010). Boken är flera forskares grundliga kartläggning över våra alkoholvanor. Mustonen skriver att de kvinnokohorter som tidigare slog vakt om en traditionell och principiell nykterhet nu passerat den övre gränsen på 69 år för undersökningen och ersatts med generationer av kvinnor med en mera liberal syn på alkoholbruk.

Suomi juo avslöjar en intressant skillnad. Orsaken till att folk tackar nej till alkohol klassificeras i en av undersökningarna i grupper med olika motiv. En av grupperna motiverar sin nykterhet med oron för att tappa kontrollen eller för att de druckit för mycket tidigare. I den här gruppen är männens andel dubbelt så stor som kvinnornas. Något tillspetsat sagt dricker kvinnor alltså mer än någonsin, men bekymrar sig inte för följderna. Männen dricker också mer, men inte lika mycket mer, och de oroar sig allt mer över var drickandet kan sluta.Vad beror kvinnornas attityder på? Det här förbryllar också forskarna. Den finländske mannens alkoholism är väl bekant som myt och smärtsam vardag. Har vi en kvinnlig repris att vänta? Spåren som syns i de orosbetingade svaren andas ju en historia av ”been there, done that” – varit där, sett det.

Samtidigt visar
den färska rapportboken att det också är kvinnorna som lider mest av andras drickande. Tolv procent av kvinnorna, jämfört med fyra procent av männen, uppger att deras liv påverkas allvarligt av någon anhörigs drickande. Det betyder att femtonåriga Siri och 69-åriga Anja, som båda tycker att det är jobbigt att och när en närstående dricker, delar känslan med 200 000 andra finländska kvinnor.
En av deras medsystrar kommer anonymt till tals i tidningen Syd-Österbotten häromveckan i en artikel med anledning av att vårdkliniken Pixne håller semesterstängt. Kvinnan är anhörig till en man som varit alkoholist i tiotals år. Hon berättar att juli är den tuffaste månaden både för den som dricker och för de anhöriga. Semester kan vara himmel men också ett rent helvete.

Att ställa frågan ”har du problem med spriten?” sitter så väldigt hårt åt också när den känns alltmer befogad. Kanske är det den fallna moralmuren som gör att vi fegar ur och inte frågar rent ut hur det riktigt är ställt. För är det inte att lägga sig i andras angelägenheter. Är det inte att moralisera och förvärra, förstöra en vänskap.
Den raka hälsning kvinnan i Syd-Österbotten ger vidare borde kunna skingra moraldimmorna. Den lyder: Det sista folk ska göra när de ser att någon har problem med spriten är att vända dem ryggen. De som är närmast, på jobbet och i vänskapskretsen, borde våga fråga hur det är om de märker att någon dricker för mycket. När den drabbade märker att andra ser missbruket vågar han eller hon erkänna det också för sig själv och kanske välja att söka hjälp. För det finns hjälp att få.

När moralens väktare har stigit åt sidan står de ansvarsfulla vännerna kvar, kvinnor och män.
Att fråga är att bry sig.
Att fråga sig själv är lika viktigt.

May Wikström



SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28