Ja tack

Johan Sandberg. Hur ska det tolkas då gästerna svarar ”jag kan nog ta” på frågan om de vill ha kaffe eller en bit choklad? Vill de eller vill de inte ha? Anser de att de gör en god gärning och uppoffrar sig för att få slut på kaffet eller chokladen? 10.6.2010 kl. 00:00

Jag läser in att gästerna egentligen säger: Nog vill jag ha kaffe men du ska inte behöva göra dig det stora besväret att koka kaffe för min skull. Jag är varken värd besväret eller den ekonomiska förlusten som drabbar dig. Chokladen ska du inte slösa på mig. Njut av den själv när jag dragit mig tillbaka till min håla.

Vad är det för falsk blygsamhet? Vem är värdig om inte den som är skapad till Guds avbild. Vill man ha svarar man ”ja tack”. Vill man inte så svarar man ”nej tack”. Der svaret är både artigare och tydligare. Mina gäster ska inte behöva uppoffra sig och dricka kaffe eller tvinga i sig choklad som de inte vill ha.

Jag har inlett en vendetta mot uttrycket ”jag kan nog ta”. Den riktar jag också mot mig själv eftersom jag ibland kommer på mig med att säga så. Men tack och lov har jag uppmärksamma barn som ljudligt påpekar övertrampet.

Är jag på det humöret, och det är jag väl rätt ofta, kan vendettan också drabba gästerna. Säger gästen ”jag kan nog ta” ligger det nära till hands att jag svarar att du inte behöver uppoffra dig. Det i sin tur leder till att gästerna ser ut som levande frågetecken och undrar från vilken planet jag egentligen härstammar. Barnen har redan börjat sin förklaring för kompisen innan jag hunnit fråga ”vill du ...”. Bara ifall att kompisen svarar på fel sätt.

Visst kan man svara ”jag kan nog ta” i situationer när man egentligen inte vill ha det som bjuds, men som man tar för åtgångens skull. Till exempel den sista smältande glassbiten som ändå blir kastad. Den kan man ta.

Johan Sandberg



Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39