Fattigdomen på trappsteget

Ledare. Tiggaren utanför stora varuhuset böjer ansiktet mot gatan i samma vinkel som de enkla buketterna med liljekonvaljer intill. Knappast har hon en aning om vilken debatt hon väckt på hög politisk nivå. 10.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Men som Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty International i Finland påpekar låter hon oss se den europeiska fattigdomens ansikte. Det går inte längre att blunda, inte längre att förskjuta – för liksom andra EU-medborgare har hon rätt att röra sig fritt här.

Häromveckan samlades toppforskare från Finland och Sverige till ett omfattande fattigdomsseminarium på Hanaholmen. Fattigdomens ansikte och relativitet var ett återkommande samtalsämne bland dessa toppforskare. Här handlar det både om samhällssystem och om attityder. Det lyftes fram av forskaren Tapio Salonen från Linnéuniversitetet, själv son till finska föräldrar som sökt inkomstmöjligheter på andra sidan viken.
Salonen bekräftade att det finns uppfattningar om att fattigdomen är brutalare i Finland än i Sverige – och när svenska journalister halvt chockerade, halvt fascinerade åker över till brödköerna i Helsingfors återvänder de med ett foto på fattigdomen som det är svårt att hitta motsvarighet till i Sverige. För svenskar är det pinsamt, markant, alltför tydligt att se fattigdomen så. Samtidigt, påpekar Salonen, finns fattigdomen också i Sverige, men inte lika synligt. Den göms undan i bidragspolitik, i ensamförsörjarnas situation och i det faktum att närmare en tredjedel av en årskull svenskar besökt socialen för att få utkomststöd innan de fyllt 24.

Men brödkön var i själva verket protesten som slog fel, hävdar forskningsprofessor Heikki Hiilamo från Folkpensionsanstalten. I stället för att bli den akuta nödsignal som skulle väcka och förändra systemet, blev den själv ett system. Hans observation stöder forskarnas slutsats: nu behövs det ett annat fokus, som inte har tyngdpunkten på de individuella aspekterna utan på de strukturella.
Här biter forskarkollegerna tag i den stora utmaning som måste mötas, inte med kriminalpolitik utan med socialpolitik, en utmaning som omfattar former av fattigdom som vi inte hittills varit vana att se. I ett Europa med rörelsefrihet kan vi inte längre sätta standarden för hur fattiga människor vi vill ha på våra gator.

I sin predikan vid installationsgudstjänsten i söndags talade ärkebiskop Kari Mäkinen över liknelsen om den sjuke trashanken Lasaros utanför rikemannens hus, han som får leva på smulor medan mannen därinne lever det goda livet.
Lite senare, ur evighetsperspektiv betraktat, tar berättelsen rakt motsatt vändning. Ärkebiskop Mäkinen ser i berättelsen ett kraftigt moraliskt budskap som handlar om att det här husets gemensamma bord tillhör alla. Han påpekar att det är möjligt att smulor faller från det gemensamma bordet så länge som välståndet ökar, i form av bidrag, mediciner, vård eller utbildning. ”De är oumbärliga i denna nöd. Men kvar blir Lasaros ömmaste fråga: Ser man mig som en fullvärdig mänska vars liv är en helhet, minnen, känslor, inre glädjeämnen, egna drömmar och förhoppningar.”

Även om en allmosa i en pappersmugg på Mannerheimvägen inte avhjälper strukturell nöd, går det inte heller, att som vår statsminister föreslår, avskaffa problemet genom att knipa ihop plånboken.

Det är en fråga som ytterst handlar om människovärde, hennes – och vårt.

May Wikström



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00