På skriban vågar man göra bort sig

Kyrka. Maj månad. Blåsipporna blommar, skolorna går mot sitt slut och skriftskolan närmar sig för många. 15.5.2010 kl. 00:00

Pia Lehto

Fanny Wikström, Alexandra Gustafsson, Lina Frisk och Niklas Wiik har stortrivts på skribaläger.

  Men hjälp! En hel vecka ute i ingenstans med obekanta ansikten, föreläsande präster, knasiga hjälpledare och fruktansvärt pinsamma lekar. Eller …?

I ett av klubbrummen i Sibbos prästgård sitter Lina Frisk, 17, Niklas Wiik, 18, Fanny Wikström, 16, och Alexandra Gustafsson, 16 och jämför sina skribaupplevelser. De stojar och skrattar och gestikulerar vilt med armarna och den ena historien värre än den andra bubblar upp. Skriban verkar vara något de alla har goda minnen från och de vill mer än gärna dela med sig av sina upplevelser.

– Usch, jag kommer ihåg när jag missförstod en lek där man skulle upprepa vad ledaren sa. Han sa ”Älskling, älskling, säg mig vem du älskar” och i stället för att upprepa vad han sa började jag räkna upp namn på några flickor jag gillade, säger Niklas och flinar stort.

– Haha, då skulle du sett våra hjälpisars modeshow, där gjorde folk riktigt bort sig, säger Alexandra och skrattar.

Vännerna fortsätter berätta om lekar de alla var med i och vilka som var deras favoriter. Det verkar som om det största intrycket de fått av skriban är just lekarna och aktiviterna.

– Det var ju under lekarna man började lära känna varandra. Efter att man lite lättat på stämningen i lekarna och aktiviteterna med hjälpisarna så var det lättare att börja umgås på fritiden och man hade något gemensamt roligt att prata om, säger Lina.

Många av lekarna är av den mer pinsamma sorten, men det fick aldrig någon av Sibboungdomarna att känna sig obekväma.

– Det är en trygg atmosfär och man vågar göra bort sig, säger Lina och får medhåll av de andra.

– Sedan underlättar hjälpisarna mycket, de bjuder på sig själva och gör det ”tillåtet” att göra bort sig, säger Alexandra.

Den hjälpande handen

Hjälpledarna är en viktig del av skribaupplevelsen. Hjälpledarna ska vara ”storasyskon” som råder, hjälper till, skojar och stöder. Alla fyra Sibboungdomarna anmälde sig till hjälpledarutbildningen efter skriftskolan och de tycker att hjälpledarskapet var nästan lika kul som att själva vara med på skriftskollägret.

– Det är roligt på ett annat sätt, som hjälpledare är det ju vår grej att roa skribadeltagarna och hitta på lekar och aktiviteter, säger Alexandra.

– Hjälpledarna är jätteviktiga. Det är de som skapar ”feelisen”, säger Lina.

– Jo, sen ska hjälpisarna lite se efter deltagarna och märka ifall någon känner sig utanför och sånt, säger Fanny.

Vad gäller de pinsamma lekarna så brukar också hjälpledarna ha ett hum om vad alla i gruppen ”går för”.

– Hjälpisarna ska lite tänka på vem de tar upp till de mest pinsamma lekarna och det brukar gå bra, säger Lina.

Även för blyga

Vännerna tror att också en blygare person kan ha en kul och givande upplevelse på skriban och att man inte ska låta det hindra en från att åka på läger.

– Det är säkert många som är lite blygare och ganska nervösa inför skriban, men man får snabbt kontakt med de andra. Man delar ju rum, så det är inte svårt att hitta nya bekantskaper, säger Lina.

– Det är verkligen inga problem ifall man inte känner någon när man kommer dit, efter några dagar är hela gruppen som ett stort gäng och alla hänger tillsammans, säger Fanny och de andra nickar medhållande.

– Jag var faktiskt ganska blyg när jag gick skriban, men efter några dagar på lägret upptäckte jag att det inte lönade sig att vara blyg, säger Niklas med ett skratt.

– Sedan dess har jag varit på sju läger som hjälpis, så skriban var en positiv upplevelse för mig.

Nu ropar ungdomsledaren från köket att samlingen som de fyra är här för ska börja och ungdomarna börjar röra på sig. Innan de tassar in till det stora rummet får alla säga ett ord som de tycker beskriver skriftskolan.

– Mysigt, säger Alexandra.

– Utvecklande, säger Niklas.

– Påverkande, säger Fanny.

– Jätteroligt, säger Lina och ler stort.

Läs mera om skriftskolan i Chill i Kyrkan, Kyrkpressen 19/2010.

Heidi Hendersson



ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00