På skriban vågar man göra bort sig

Kyrka. Maj månad. Blåsipporna blommar, skolorna går mot sitt slut och skriftskolan närmar sig för många. 15.5.2010 kl. 00:00

Pia Lehto

Fanny Wikström, Alexandra Gustafsson, Lina Frisk och Niklas Wiik har stortrivts på skribaläger.

  Men hjälp! En hel vecka ute i ingenstans med obekanta ansikten, föreläsande präster, knasiga hjälpledare och fruktansvärt pinsamma lekar. Eller …?

I ett av klubbrummen i Sibbos prästgård sitter Lina Frisk, 17, Niklas Wiik, 18, Fanny Wikström, 16, och Alexandra Gustafsson, 16 och jämför sina skribaupplevelser. De stojar och skrattar och gestikulerar vilt med armarna och den ena historien värre än den andra bubblar upp. Skriban verkar vara något de alla har goda minnen från och de vill mer än gärna dela med sig av sina upplevelser.

– Usch, jag kommer ihåg när jag missförstod en lek där man skulle upprepa vad ledaren sa. Han sa ”Älskling, älskling, säg mig vem du älskar” och i stället för att upprepa vad han sa började jag räkna upp namn på några flickor jag gillade, säger Niklas och flinar stort.

– Haha, då skulle du sett våra hjälpisars modeshow, där gjorde folk riktigt bort sig, säger Alexandra och skrattar.

Vännerna fortsätter berätta om lekar de alla var med i och vilka som var deras favoriter. Det verkar som om det största intrycket de fått av skriban är just lekarna och aktiviterna.

– Det var ju under lekarna man började lära känna varandra. Efter att man lite lättat på stämningen i lekarna och aktiviteterna med hjälpisarna så var det lättare att börja umgås på fritiden och man hade något gemensamt roligt att prata om, säger Lina.

Många av lekarna är av den mer pinsamma sorten, men det fick aldrig någon av Sibboungdomarna att känna sig obekväma.

– Det är en trygg atmosfär och man vågar göra bort sig, säger Lina och får medhåll av de andra.

– Sedan underlättar hjälpisarna mycket, de bjuder på sig själva och gör det ”tillåtet” att göra bort sig, säger Alexandra.

Den hjälpande handen

Hjälpledarna är en viktig del av skribaupplevelsen. Hjälpledarna ska vara ”storasyskon” som råder, hjälper till, skojar och stöder. Alla fyra Sibboungdomarna anmälde sig till hjälpledarutbildningen efter skriftskolan och de tycker att hjälpledarskapet var nästan lika kul som att själva vara med på skriftskollägret.

– Det är roligt på ett annat sätt, som hjälpledare är det ju vår grej att roa skribadeltagarna och hitta på lekar och aktiviteter, säger Alexandra.

– Hjälpledarna är jätteviktiga. Det är de som skapar ”feelisen”, säger Lina.

– Jo, sen ska hjälpisarna lite se efter deltagarna och märka ifall någon känner sig utanför och sånt, säger Fanny.

Vad gäller de pinsamma lekarna så brukar också hjälpledarna ha ett hum om vad alla i gruppen ”går för”.

– Hjälpisarna ska lite tänka på vem de tar upp till de mest pinsamma lekarna och det brukar gå bra, säger Lina.

Även för blyga

Vännerna tror att också en blygare person kan ha en kul och givande upplevelse på skriban och att man inte ska låta det hindra en från att åka på läger.

– Det är säkert många som är lite blygare och ganska nervösa inför skriban, men man får snabbt kontakt med de andra. Man delar ju rum, så det är inte svårt att hitta nya bekantskaper, säger Lina.

– Det är verkligen inga problem ifall man inte känner någon när man kommer dit, efter några dagar är hela gruppen som ett stort gäng och alla hänger tillsammans, säger Fanny och de andra nickar medhållande.

– Jag var faktiskt ganska blyg när jag gick skriban, men efter några dagar på lägret upptäckte jag att det inte lönade sig att vara blyg, säger Niklas med ett skratt.

– Sedan dess har jag varit på sju läger som hjälpis, så skriban var en positiv upplevelse för mig.

Nu ropar ungdomsledaren från köket att samlingen som de fyra är här för ska börja och ungdomarna börjar röra på sig. Innan de tassar in till det stora rummet får alla säga ett ord som de tycker beskriver skriftskolan.

– Mysigt, säger Alexandra.

– Utvecklande, säger Niklas.

– Påverkande, säger Fanny.

– Jätteroligt, säger Lina och ler stort.

Läs mera om skriftskolan i Chill i Kyrkan, Kyrkpressen 19/2010.

Heidi Hendersson



sibbo svenska församling. Den kraftiga jordbävningen i Nepal i april uppskattas ha påverkat drygt 13 miljoner människors liv. Nu vill Sibbo svenska församling och Finska Missionssällskapet hjälpa de utsatta genom en välgörenhetsgala i sångens tecken. 16.10.2015 kl. 00:00

Emma Klingenberg. När skådespelaren Emma Klingenberg började jobba med Stormskärs Maja var det självklart för henne att Maja inte kunde vara ett offer, trots att hon inte fick välja sitt öde. 16.10.2015 kl. 08:30

vanda svenska församling. Efter sju sorger och åtta bedrövelser ser det ut som att Vanda svenska församling inom fem år får nya efterlängtade utrymmen. 14.10.2015 kl. 19:14

vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33

asylsökande. – Vi får in allra minst av den typ av kläder som behövs allra mest, säger Gita Lindholm, en av kontaktpersonerna för Bikupan. 13.10.2015 kl. 10:22

Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00