Kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ

Kyrka. Ett ombudsinitiativ som syftar till att utarbeta ett mångfaldsprogram som kan användas på kyrkans arbetsplatser väckte intresse då kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ på tisdag. 5.5.2010 kl. 00:00

I remissdiskussionen betonade utbildningschef Henrietta Grönlund från Helsingfors vikten av att ta vara på olika människors kunskap, infallsvinklar och livserfarenhet så att det gagnar organisationen. Grönlund hänvisade till en undersökning som visat att chefer i kyrkan är intresserade av att anställa människor som har en svag ställning i samhället men att de önskar stöd, anvisningar och uppmuntran för det.  – För att stöda kyrkoherdarna behövs till exempel information om hur fördomar och konflikter motverkas på arbetsplatsen. 

I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en expertarbetsgrupp som får befogenheter att utarbeta mångfaldsprogrammet. Initiativet remitterades till allmänna utskottet.
 

Bestämmelser om kvalificerad majoritet ändras?

 
Ett initiativ som syftar till att ändra bestämmelserna om kvalificerad majoritet remitterades till allmänna utskottet. I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen gör en täckande utredning om kyrkolagens bestämmelse om kvalificerad majoritet. Utredningen ska beakta olika infallsvinklar. Kyrkostyrelsen skulle på basis av utredningen vidta åtgärder så att eventuellt onödiga krav på kvalificerad majoritet stryks ur kyrkans lagstiftning samt bearbeta nödvändiga krav på kvalificerad majoritet så att beslutsfattandet blir mera flexibelt och effektivt utan att det äventyrar kärnan i kyrkans tro och lära.
 
I initiativet betonas behovet av att utreda vilka beslut som kräver tre fjärdedels majoritet och i vilka beslut det kunde räcka med två tredjedelars majoritet. I remissdiskussionen påpekades även behovet av att granska vilka beslut som eventuellt kunde kräva större majoritet än vad fallet är idag.
 
Enligt nuvarande lagstiftning krävs kvalificerad majoritet för ändringar i såväl kyrkolagen som kyrkoordningen. Bestämmelsen om kvalificerad majoritet är 150 år gammal och dess främsta uppgift är att förvissa sig om bred enighet i beslut som rör kyrkans tro och lära.
 

Förslag om att texter ur apokryferna används i gudstjänsten

 
Kyrkomötet behandlade en framställning från Esbo stift om att evangelieboken kompletteras med textavsnitt från Gamla testamentets apokryfiska böcker. Textavsnitten skulle utgöra alternativ till söndagens texter eller till predikotexterna. Evangelieboken omfattar bibeltexter och böner för kyrkoårets olika söndagar och helgdagar. Framställningen sändes till handboksutskottet.
 
Ett initiativ om ett tilläggshäfte till psalmboken remitterades också till handboksutskottet. I remiss­diskussionen betonade författaren Anna-Maria Kaskinen att församlingarna har konstaterat att det skulle behövas mångsidigare psalmer för till exempel julen och påsken. Kyrkans nuvarande psalmbok är från 1986.
 

Utredning av förvaltningsstrukturernas funktion

 
Ett ombudsinitiativ om att Kyrkostyrelsen skulle utreda hur olika församlingsstrukturer fungerar samt benämningarna på olika strukturer remitterades till förvaltningsutskottet. På basen av utredningen skulle man göra behövliga ändringar i kyrkolagen och kyrkoordningen så att strukturerna för och benämningarna på församlingarnas regionala arbete skulle motsvara kyrkans nuvarande och framtida behov. I initiativet sägs att dagens situation är förvirrande eftersom man för områdesarbetet bollar med många olika begrepp.
 

Gemensamt servicecentrum fick såväl kritik som stöd i kyrkomötet

 
Kyrkomötet förde på måndag kväll remissdiskussion om ett lagförslag om omorganisering av kyrkans ekonomienheters bokföring och löneräkning. Det så kallade HeTa-projektets mål är att nå en inbesparing på 7 miljoner euro per år. Frågan remitterades till förvaltningsutskottet.
 
Enligt förslaget grundas ett servicecenter för bokföring och löneräkning som centralt skulle sköta vissa av församlingarnas, stiftens och kyrkans centralfonds uppgifter. Verksamhetsplatser skulle finnas på 4-6 orter i landet. Servicecentralen skulle vara en del av kyrkostyrelsens organisation men enheten skulle ha stor självständighet och regional spridning. I remissdiskussionen fanns såväl argument för som emot förslaget.
 
Biskop Björn Vikström hörde till dem som ifrågasatte att projektet genomförs med tvång medan många församlingar ännu undrar om de faktiskt har någon nytta av det gemensamma servicecentret. Han undrade om modellen som lånats från statsförvaltningen är överdimensionerad för församlingarna.  Vikström betonade vikten av att lyssna till den sakkunskap som finns i församlingarna och vänta på att de frivilligt går med.
 
Chefen för den kyrkliga samfälligheten i Esbo, Jukka Huttunen, var positivt inställd till projektet och sade att det är den första förvaltningsmodellen i kyrkan som ger ett fungerande system för att skära ner överstora resurser. – Det handlar inte om maktpolitik utan hur man gemensamt sköter dagliga rutiner på ett vettigt sätt, sade Huttunen.
 
Kyrkomötet inledde på måndag kväll också remissdiskussionen om biskopsmötets utredning om partnerskapslagens följder för kyrkan.

KT



Mest läst

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

    Mest läst