Lätt att bekänna andras synder

Ledare. Svenska handelshögskolans, alltså Hankens, nya rektor professor Eva Liljeblom lyckades kring årsskiftet med det som många försökt men få sist och slutligen lyckas med: att få till stånd en diskussion om etiska frågor. I detta fall företagsetiska frågor.
1.2.2010 kl. 00:00
Det som gjorde att det tog eld var att Liljeblom på en fråga om vad som är god företagsetik svarade att det är en fråga för konsumenterna. Företagen finns till för att göra vinst genom att producera varor och tjänster. Vilka varor och tjänster som produceras beror på vad konsumenterna vill ha. För ett företag är det konsumenternas köpbeteende som avgör vad som är rätt eller fel.

Analysen eller kommentaren, vad man nu vill kalla det, ledde till en del mer eller mindre upprörda kommentarer. Det kan ju inte vara som Liljeblom säger. Eller kanske rättare sagt: det får inte vara som hon säger.
Den allmänna reaktionen var att företagen självfallet måste ha en känsla för vad som är rätt eller fel oberoende av vad konsumenterna säger. Barnarbetskraft är ju inte något som blir etiskt rätt även om konsumenterna skulle köpa varor som producerats av barn. För att ta ett exempel.

Diskussionen om företagsetik har många gemensamma drag med etikdiskussioner rent allmänt. Ett sådant gemensamt drag är att ansvaret bollas från en aktör till en andra, en tredje och så vidare.
Ett annat gemensamt drag är att det nästan alltid förefaller vara betydligt lättare att bekänna andras synder än sina egna. För att tala bibelspråk: att se grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget.

I fråga om företagsetik ställs vi inför många utmanande frågor som i slutändan förefaller peka åt ett enda håll: mig. Det är där ansvaret finns. Hos mig och hos var och en av oss.
Ett företag kan principiellt sett inte ha något ansvar.
Ett företag är en juridisk konstruktion utan vilja och förmåga att göra något, varken rätt eller fel. Det som görs i ett företags namn görs därför att personer som du och jag fattar beslut om det på bolagsstämmor, i styrelserum och i operativa handlingar. Barnarbetskraft används inte av företag utan av personer av kött och blod som bestämmer att företaget ska göra det eller tillåta det. Aktivt eller passivt.

Detta innebär att den äckelrealistiska professorn Eva Liljeblom kanske inte alls har fel. Varför skulle företagsledare av olika kaliber kunna avkrävas en annan moral än den som konsumenterna – du och jag – ger uttryck för?
Företagsledare är ju som du och jag. Med andra ord: det kunde vara vi som sitter och fattar besluten. Skulle vi fatta beslut som inte gagnar det företag vi har ansvar för? Skulle vi anse att det vara ett moraliskt handlande? Hur aktiva skulle vi vara att reda ut alla etikrelaterade frågor gällande materialanskaffning, produktion, distribution, konsumentskydd och så vidare?
Ett konkret exempel på rundgång i fråga om etiskt ansvar gav en intervju i Helsingin Sanomat nyligen. På en fråga varför livsmedelsindustrin inte kunde hjälpa finländarna att äta hälsosammare och billigare var svaret: Industrin gör inte folkhälsoarbete. Den producerar varor som konsumenterna köper.
Var finns alltså det moraliska ansvaret för ohälsosamma matvanor: hos dem som producerar ohälsosamt eller hos dem som väljer ohälsosam mat?

Spekulationer är förstås spekulationer, men ibland kan också de ge anledning till nyttiga reflektioner.
Det var och en av oss inte behöver spekulera i är hur vi själva i våra liv bidrar till att stärka etiskt handlande. Gör vi det inte är alla våra krav på att andra ska agera etiskt skenheliga.
Sådant blir världen inte bättre av. Tvärtom.
Stig Kankkonen



Människa. Ett missionärsbarn som levt sina första år i Tanzania får flytta till Afrika igen. Nya Afrikakapitel kan börja eftersom kapitlet om barndomslandet är avslutat. Men resan fram till den punkten har varit lång. 16.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. I år är folkhögskolan Lärkkullas internat och lektionssalar fullsatta. Man har redan blivit tvungen att hyra lägenheter åt studerande inne i Karis centrum, bäddplatserna på stiftsgården räcker inte till. 16.9.2010 kl. 00:00

Människa. När Irja Askola var åtta år dog hennes far. Familjen flyttade från Villmanstrand till Lauritsala. Mitt i den främmande och otrygga nya världen styrde hon stegen till kyrkan – och hittade hem. 16.9.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Jag har nyligen bytt adress och vardagsrummet i det nya hemmet svämmar över av flyttlådor. En salig röra av gamla föreläsningsanteckningar, manualer och trasiga ficklampor, men också en hel del minnen. 16.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsvigningarna har duggat tätt det här året. Inom ett år har den evangelisk-lutherska kyrkan fått en ny biskop för det svenska stiftet, en ny ärkebiskop och i helgen skrevs kyrkohistoria med vigningen av vår första kvinnliga biskop. 16.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsvigningarna har duggat tätt det här året. Inom ett år har den evangelisk-lutherska kyrkan fått en ny biskop för det svenska stiftet, en ny ärkebiskop och i helgen skrevs kyrkohistoria med vigningen av vår första kvinnliga biskop. 16.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Anvisningar för prästernas klädsel är godkänd liksom en ny arbetsordning för biskopsmötet. 15.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Skolornas religionsundervisning har en nyckelställning då det gäller att stärka den ömsesidiga respekten, säger biskop Repo. 15.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. När det är några dagar kvar att ställa upp kandidater i församlingsvalet visar det sig att församlingarna lyckats olika bra med att rekrytera unga kandidater. 14.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den 31 oktober kan familjer låta döpa sitt barn tillsammans med andra barn i församlingarna i Vanda. På det här sättet vill församlingen flytta fokus från storstädning och matlagning till själva dopet. 13.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. I dag, söndag, vigs Irja Askola, Finlands första kvinnliga biskop, i Helsingfors domkyrka. 12.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Det sker hela tiden en skapelse och den ska också ske i kyrkan. Vi måste kunna erbjuda människorna ett möte med det heliga, säger Juanita Fagerholm-Urch. 11.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkhelgen i Karleby, som nu ordnas tredje året i följd, väcker blandade känslor. 10.9.2010 kl. 00:00

Människa. Sune Häggblom är uppfödd och har levt hela sitt liv i Björsby i Jomala på Åland. Föräldragården ligger bara ett stenkast från huset där han i dag bor med dottern Mia. I barndomen åkte han av bara farten med grannfamiljens många barn och deras föräldrar på väckelsemöten och trevliga lägerveckor. 9.9.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. I vår kokvrå på jobbet saknades länge skedar. Och vilket tröstlöst projekt det är att försöka få i sig lunchsoppan med gaffel. Att dricka direkt från tallriken och hoppas på att ingen ser är nästan bättre, men med risk för ärter i näsan som Lisabet. Skeden är helt klart ett underskattat redskap. 9.9.2010 kl. 00:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35