Lätt att bekänna andras synder

Ledare. Svenska handelshögskolans, alltså Hankens, nya rektor professor Eva Liljeblom lyckades kring årsskiftet med det som många försökt men få sist och slutligen lyckas med: att få till stånd en diskussion om etiska frågor. I detta fall företagsetiska frågor.
1.2.2010 kl. 00:00
Det som gjorde att det tog eld var att Liljeblom på en fråga om vad som är god företagsetik svarade att det är en fråga för konsumenterna. Företagen finns till för att göra vinst genom att producera varor och tjänster. Vilka varor och tjänster som produceras beror på vad konsumenterna vill ha. För ett företag är det konsumenternas köpbeteende som avgör vad som är rätt eller fel.

Analysen eller kommentaren, vad man nu vill kalla det, ledde till en del mer eller mindre upprörda kommentarer. Det kan ju inte vara som Liljeblom säger. Eller kanske rättare sagt: det får inte vara som hon säger.
Den allmänna reaktionen var att företagen självfallet måste ha en känsla för vad som är rätt eller fel oberoende av vad konsumenterna säger. Barnarbetskraft är ju inte något som blir etiskt rätt även om konsumenterna skulle köpa varor som producerats av barn. För att ta ett exempel.

Diskussionen om företagsetik har många gemensamma drag med etikdiskussioner rent allmänt. Ett sådant gemensamt drag är att ansvaret bollas från en aktör till en andra, en tredje och så vidare.
Ett annat gemensamt drag är att det nästan alltid förefaller vara betydligt lättare att bekänna andras synder än sina egna. För att tala bibelspråk: att se grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget.

I fråga om företagsetik ställs vi inför många utmanande frågor som i slutändan förefaller peka åt ett enda håll: mig. Det är där ansvaret finns. Hos mig och hos var och en av oss.
Ett företag kan principiellt sett inte ha något ansvar.
Ett företag är en juridisk konstruktion utan vilja och förmåga att göra något, varken rätt eller fel. Det som görs i ett företags namn görs därför att personer som du och jag fattar beslut om det på bolagsstämmor, i styrelserum och i operativa handlingar. Barnarbetskraft används inte av företag utan av personer av kött och blod som bestämmer att företaget ska göra det eller tillåta det. Aktivt eller passivt.

Detta innebär att den äckelrealistiska professorn Eva Liljeblom kanske inte alls har fel. Varför skulle företagsledare av olika kaliber kunna avkrävas en annan moral än den som konsumenterna – du och jag – ger uttryck för?
Företagsledare är ju som du och jag. Med andra ord: det kunde vara vi som sitter och fattar besluten. Skulle vi fatta beslut som inte gagnar det företag vi har ansvar för? Skulle vi anse att det vara ett moraliskt handlande? Hur aktiva skulle vi vara att reda ut alla etikrelaterade frågor gällande materialanskaffning, produktion, distribution, konsumentskydd och så vidare?
Ett konkret exempel på rundgång i fråga om etiskt ansvar gav en intervju i Helsingin Sanomat nyligen. På en fråga varför livsmedelsindustrin inte kunde hjälpa finländarna att äta hälsosammare och billigare var svaret: Industrin gör inte folkhälsoarbete. Den producerar varor som konsumenterna köper.
Var finns alltså det moraliska ansvaret för ohälsosamma matvanor: hos dem som producerar ohälsosamt eller hos dem som väljer ohälsosam mat?

Spekulationer är förstås spekulationer, men ibland kan också de ge anledning till nyttiga reflektioner.
Det var och en av oss inte behöver spekulera i är hur vi själva i våra liv bidrar till att stärka etiskt handlande. Gör vi det inte är alla våra krav på att andra ska agera etiskt skenheliga.
Sådant blir världen inte bättre av. Tvärtom.
Stig Kankkonen



Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

förföljelse. Den ideella organisationen Open Door har släppt sin årliga rapport över den religiösa förföljelsen i världen. Rapporten visar att 7106 kristna dödades 2015, och att 2425 kyrkor förstördes, skriver tidningen Sändaren. 18.1.2016 kl. 12:29

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09