En tidning i Ordets tjänst

Ledare. Fredagen 9.1.1970 utkom det första numret av Kyrkpressen. Alltså för 40 år sedan. 7.1.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Dåvarande biskopen i Borgå stift Karl-Erik Forssell hoppades i sin hälsning att tidningen skulle bli en röst från Guds värld. Hans förhoppning var att tidningen skulle bli en klar röst ”som redigt talar om tidsläget, berättar om nöd och problem, men också en klok röst, som talar om våra uppgifter, vårt ansvar, våra möjligheter att hjälpa”.Mest av allt hoppas biskopen att ”den skulle bli en varm röst … eftersom den skall bära Kristi kärlek till oss”. Detta var mera än ett biskopligt önskemål. Enligt biskop Forssell var detta ett måste.

Biskopens tankar fanns på första sidan under rubriken ”KYRKPRESSEN – en ny röst”. På sista sidan berättade dryga dussinet kyrkoherdar varför deras församlingar hade gått in för att prenumerera på den nya tidningen.
Det gemensamma budskapet för alla formulerade Kasköherden Karl-Erik Borg så här: ”Ett effektivt sätt att göra ’hembesök’ i varje hem”.

Den tanken tog också huvudredaktör Bror Borgar fasta på i sin presentation av tidningen. Han skrev bland annat att ”en av Kyrkpressens huvuduppgifter är att vara ett medium för evangelisation, d.v.s. att föra mera utanför stående grupper bland församlingarnas medlemmar i närmare kontakt med evangeliet och kyrkan”.

De tankar och förväntningar som var aktuella då Kyrkpressen grundades är det bara att säga ja och amen till också Anno Domini 2010. Det gör vi bland annat genom att arbeta med mottot ”För ordets frihet och det Ord som frigör”.
Första delen av mottot – För ordets frihet – signalerar att Kyrkpressen är en journalistisk produkt som produceras enligt journalistiska principer och god journalistisk sed. Uppgiften är till denna del att ge läsarna korrekt och betydelsefull information och på så sätt hjälpa dem att orientera sig i sin verklighet.
Andra delen – för det Ord som frigör – förpliktar tidningen att fylla sin missionsuppgift. Att föra ut budskapet om Guds kärlek till oss människor och om Hans frälsningsgärning i Jesus Kristus.

Utmaningarna för en kristen och kyrklig tidning som Kyrkpressen är många.
Till de stora utmaningarna hör att vara en trovärdig kristen röst i samhällsdebatten. Också då trovärdigheten förutsätter konstruktiv kritik och seglats i motvind.
Trovärdigheten kan bevaras endast och enbart om tidningen lever upp till sitt motto. Tidningen måste leva upp till de allmänna journalistiska idealen och följa journalistisk etik. Men för en kristen tidning är detta inte tillräckligt. Tidningen må vara hur journalistiskt fullödig som helst, men förmedlar den inte det budskap den är satt att förmedla har den mist sitt existensberättigande.
Det är budskapet om Ordet som frigör.

Det som de modiga och trosvissa pionjärerna bakom Kyrkpressen satte igång resulterade i ett projekt som med fog kan kallas unikt: en tidning som når ut till praktiskt taget alla församlingsmedlemmar i Borgå stift.
Detta har förutsatt två saker. För det första välsignelse och för det andra församlingarnas massprenumerationer. Det första får vi tacka Gud för. Det andra tackar vi församlingarnas beslutsfattare för.
Ett tredje element är förstås att tidningen upplevs som läsvärd och därmed prisvärd. Att den är det tyder positiva läsarundersökningar och fortsatta massprenumerationer på, men en kvalitetsbedömning undandrar sig oss som gör tidningen.

Vi försöker för vår del göra en så bra tidning som möjligt. Och det inte endast under det jubileumsår som vi nu i Jesu namn har gått in i.

Stig Kankkonen



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37