Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Teologi. Den kristna kyrkan har från början förkunnat att Gud utgav sin ende Son som försoningsoffer. Varför gjorde Gud något så radikalt? Kunde inte den allsmäktige Guden helt enkelt förlåta människornas synd utan försoning? 11.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Jesus korsfästes enligt evangeliet vid tredje timmen. När var det? 10.4.2009 kl. 00:00

Människa. Pastor Laura Mäntylä berättade igår om sin homosexuella läggning i programmet Inhimillinen tekijä. Biskop Huovinen uppmanar till respekt, stöd och förbön. 9.4.2009 kl. 00:00

Världen. Den finlandsbördiga domprosten Tuulikki Koivunen Bylund har valts till biskop i Härnösands stift i Sverige. 9.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Se bilder! 8.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Påskens händelseförlopp i radioandakterna Gudtjänster sänds i radion från Jakobstad kyrkan på Långfredag kl. 12.00 i FST5  och kl. 13.03 i Radio Vega. Påskdagens gudstjänst sänds kl. 12.00 i FST5 och kl. 13.03 i Radio Vega. På påskdagen predikar Catharina Englund. Med sång medverkar sånggruppen INRIs samt Jakobstad svenska församlings kyrkokör. Under vardagarna i Stilla veckan (6-9.4.) håller Gita Lindgren från Dalsbruk Andrum i Radio Vega klockan 6.54 och 8.54. Både vardagsproblem och evighetsfrågor tangeras i de bibeltexter som är aktuella under veckan. I aftonandakterna är det aktläsningar, dvs. evangelitexter som handlar om Jesu lidande och död. Det är texter som även läses i kyrkorna under Stilla veckan. Andakterna kan höras även i efterskott på Yle Arenan Påsken på webben Påskens blodstematik och uppståndelsen är teman som tas upp i intervjuer på http://pod.fi/svenska under påsken. På kyrkans webbplats http://loisteputki.blogspot.com/ kan man följa med en enkel påskvandring från palmsöndagen till påskdagen. Påskpyssel på http://www.ungafakta.se/pyssel/pask/. Papper lim och sax är ett enkelt sätt att själv skapa lite påskkänsla i hemmet. Från YLE arkiven får vi lyssna på gammaldags påskunderhållning från år 1971. Åbo svenska teater presenterar musik och föredrag under temat påsk på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422&a=3523  Som fortsättning på påsktemat erbjuder YLE arkiven en programserie där både gammla och nya traditioner presenteras. Programet tar också en titt på hur olika religioners påskfirande skiljer sig från varandra. Programet hittar du på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422 Påskskiva Philippe Herreweghes och Collegium Vocale Gents nya Bachskiva Jesu, deine Passion, klassisk stillande musik skrivet för den högaktade kyrkodagen.    Biskopens påskhälsning hittar du här Mera om Stilla veckan 12.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst. 9.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Cirka 17 procent deltog i församlingsval i Salo och Nystad. Det var första gången som 16-åringar fick delta i församlingsval. 8.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den brittiska kristna mediegruppen Premier har startat en webbkampanj där man kan deklarera sig kristna tro. 7.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Gospelviisut 2009-tävlingen lockade över 500 sångmakare. 7.4.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Mellan Fazers salmonellafria mignonägg och sjutumsspikarnas krasande genom ben och märg rakt in i korsets träverk, sträcker sig himmel och helvete. 8.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Marcus Henricson ny VD för Fontana Media. 7.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Göran Stenlund slutar som ledare för ungdomskören Evangelicum efter 38 år. 7.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Med en packning på 16 kg ger redaktören Peter Lüttge sig ut på en färd längs Jakobsvägen. 6.4.2009 kl. 00:00

kyrkbrand. Polisen i Joensuu meddelade på tisdagsmorgonen att man gripit fyra personer med anledning av kyrkbranden i Kiihtelysvaara på söndagsmorgonen. 25.9.2018 kl. 10:25

församlingsvalet. Varken den svenska eller den den finska församlingen i Kristinestad har fått ett tillräckligt antal kandidater till församlingsvalet i november. Den svenska församlingen har endast sex kandidater till sina femton platser i gemensamma kyrkofullmäktige. Den finska församlingen har i sin tur för få kandidater till sitt församlingsråd. 20.9.2018 kl. 13:00

biskopsval . När biskop Björn Vikström nu lämnat in sin formella avskedsansökan blir det bråttom för dem som vill bli biskop i Borgå stift att visa sina kort. Väljarna är få och de binds snabbt upp bakom kandidaterna. 18.9.2018 kl. 14:46

biskopsval . Vid dagens möte beviljade domkapitlet vid Borgå stift biskop Björn Vikström avsked. Samtidigt fastställde man tidtabellen för valet av ny biskop, den 19 mars 2019 blir det biskopsval i Borgå stift. 18.9.2018 kl. 14:19

dagbok. I dagböckerna möter vi en ung, social, spontan yngling, en man som senare blev den farbror vi kallar Topelius. 17.9.2018 kl. 11:17