Möten mellan kristna och muslimer

Samhälle. Den internationella veckan ”Möte mellan kristna och muslimer”  tar sina första steg i Finland under tiden den 12 till 22 november. 13.11.2009 kl. 00:00

Markku Mattila / Vanda kyrkliga samfällighet

Fr.v. Mostafa Hossein, Mikko Matikainen, Kari Pekka Kinnunen, Absuge Hussein och Mohamed Salan i Korso församlingshem.

Markku Mattila / Vanda kyrkliga samfällighet

Fr.v. Mostafa Hossein, Mikko Matikainen, Kari Pekka Kinnunen, Absuge Hussein och Mohamed Salan i Korso församlingshem.

En kristen kyrka kan vara helig också för en muslim trots att man inte har samma religion.

– Vi ber fem gånger om dagen och då knäböjer vi. När var och en ber på sitt eget sätt kan vi också göra det tillsammans. Till kyrkan kommer man för att möta Gud. Den är en helig plats, säger Mostafa Hossein, andlig ledare för muslimerna i Vanda.

Tillsammans med sin kollega Mohamed Salanin och ett drygt tiotal andra muslimer besökte han den lutherska kyrkan  och församlingshemmet i Korso i veckan. Träffen var en del av temaveckan ”Möte mellan muslimer och kristna”. Målet är att muslimer och kristna träffar varann så, att den ömsesidiga förståelsen kan öka.

De lokala kyrkoherdarna har under året aktivt diskuterat med imamerna i Vanda.– Vi diskuterar och lyssnar och tolererar varann, fast vi tänker olika, säger  kyrkoherden i Rekola församling Mikko Matikainen.

Idén kommer från Frankrike där folk från de bägge religionerna sedan år 2001 ordnat diskussioner, öppna dörrars dag i kyrkor och moskéer, kulturhändelser och ekohappenings under en vecka i november. I år ordnas händelser i 30 franska städer och rörelsen har spritt sig till Tyskland, Spanien och Sverige.

– Till och med till Algeriet, säger missionsteologen Timo Vasko på kyrkostyrelsen.

I Finland har arbetsgruppen Kyrkan och islam ordnat ett par diskussionstillfällen för muslimska imamer och kyrkans folk sedan år 1997. Arbetsgruppen besökte veckans arrangörer i Frankrike för ett par år sedan. Sedan dess räknas tillfällena med som Finlands andel i den internationella veckan.

Nu hoppas arbetsgruppen att fler församlingar tänder på idén.

– Den interreligiösa dialogen bör räknas in i den vanliga församlingsverksamheten, säger Vasko.



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22