Korset, våld och omoral

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindroos


Att ha dem framme är därför brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (där talas om rätt till undervisning). Ärendet prövades i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Den som hade anmält de farliga krucifixen, fru Soile Lautsi i Abano Terme i Italien, fick 5 000 euro i ersättning för ideell skada. Skadan hade uppstått då hennes två barn i sin skola stött på krucifix i skolans alla klassrum.
Enligt Lautsi stred detta ”mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen”(se närmare: http://www.echr.coe.int och där Lautsi v. Italy).

Hur det sist och slutligen går i fallet Lautsi versus Italien återstår att se. Representanter för Italiens regering har meddelat att de kommer att begära att ärendet tas upp till ny behandling. Om detta beviljas faller det slutliga avgörandet efter den nya behandlingen och till dess får krucifixen finnas kvar.
Som en kuriositet kan nämnas att krucifixaffären också togs upp på senaste veckas kyrkomöte i Åbo. Detta med anledning av en fråga under kyrkostyrelsens frågetimme. Frågan föranleddes av att Soile Lautsi är född i Finland. Numera är hon dock italiensk medborgare.

Affären väcker tankar och känslor. Ett exempel på detta är den första ledare som Helsingin Sanomat skrev 5.11.  I ledaren, som fokuserade på symbolernas betydelse för vår förståelse av verkligheten, konstaterades bland annat: ”Om man gör sig av med symboler som hänvisar till den kristna traditionen erövras utrymmet av kommersiella och nationalistiska symboler. En sådan utveckling minskar förmodligen ytterligare vår förmåga att läsa andra religioners läror och traditioner – samt också ateismen.”

Det är lätt att säga amen till det som HS skriver. Det torde till och med Lautsi kunna göra vilket hon indirekt också har gjort. För henne är det ju inte krucifixet som sådant som är problemet, utan det faktum att det står för den kristna tron. Det är budskapet i symbolen som hon riktar sig mot.
Det som stör hennes ateistiska övertygelse och hennes rätt att uppfostra sina barn enligt den är att symbolen för en konkurrerande övertygelse hänger på väggarna i barnens skola.

För alla dem för vilka korset inte är en dårskap utan ett tecken på Guds kraft och hans kärlek till oss människor är Lautsis korståg – om uttryckt tillåts – naturligtvis allt annat än välkommet.
Ur ett principiellt perspektiv kan aktionen i alla fall mana till efterföljd. Är det inte hög tid att vi alla reagerar kraftfullt på sådant som enligt bland annat vår kristna övertygelse är oacceptabelt? Och är det inte hög tid att aktivt slå vakt om det kristna budskapet och dess symboler?
Vi översvämmas av andra symboler som står för tvivelaktiga moraliska värden, för våld, för inställningar och attityder som förnedrar svaga. I dessa svallvågor av symboler drunknar korset och dess budskap alltför lätt.

I stället för att enbart ta avstånd från det som svårligen kan betecknas som annat än krucifixfobi har vi kanske orsak att ställa oss frågan vilka symboler som talar om värden som gör att kristna föräldrar inte kan uppfostra sina barn som de vill.


Stig Kankkonen



SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30