En by fylld av framtidstro

Världen. Tillvaron i den idylliska djungelbyn Tutunendo utanför staden Quibdo i Colombia är hotad. Gerilla, paramilitär och militären befinner sig bara ett stenkast från byn. 20.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Edwin Blanden tar sig ett dopp i ett vattenfall.

Johan Sandberg

I skuggan av sitt hus är det skönt en avrm dag i Tutunendo.

Johan Sandberg

Ungdomarna i Tutunendo firar byns skyddshelgon.

Ifjol drabbade militären och gerillan samman vilket kapade av landsvägen till Quibdo och isolerade byn från omvärlden. Ett internationellt gruvbolag har dessutom fått hyra byns mark för gruvdrift. Något som de flesta av de 4 112 byborna motsätter sig.

Men inne i byn gör man det bästa av tillvaron. Här skrattar man och har roligt. En ung generation bybor har tagit ansvar för byn och skapat en god samhörighet. Och framför allt framtidstro. Härifrån vill byborna inte flytta. Stämningen i Tutunendo – ja i hela provinsen Chocó – är på ett positivt sätt påtagligt annorlunda än i både Bogotá och Arauca.

Folk har vant sig

Tjugosexåriga Edwin Blanden är en av de unga ansvarstagarna i byn. Han visar stolt upp ungdomarnas nyodling av traditionella växter och ett nybyggt hus med gästrum som utgör byns samlingsplats. Han tar oss också ut på en båttur längs floden Rio Tutunendo, stannar vid en bäck och leder oss uppför bäcken till ett vattenfall där vi får ta oss ett dopp. Orden mikroföretag och turism är ledstjärnor för de unga i byn.

– Vi vill leva i fred och utveckla vårt kunnande och servicen i byn, säger han. Vi vill vara en förebild för hela Chocó.

Men i nästa andetag säger Edwin Blanden att det är svårt att vara en förebild i den verklighet de lever i.

– Det är besvärande politiserande som förs här i byn, säger han. Medel som budgeterats för Tutunendo når aldrig hit. Och de beväpnade styrkorna skapar en allmän oordning. I ett skede höll samhörighetskänslan på att försvinna men det har vi nu lyckats vända på.

Vad han inte säger är att gerillan FARC är så pass nära att de eventuellt såg oss bada i vattenfallet. Sådant talar man inte om i Colombia. Man talar i allmänna ordalag om konflikten eller väpnade styrkor. Det går inte att lita på någon, i synnerhet inte främlingar. Den som frivilligt eller påtvingat hjälpt gerillan, militären eller paramilitären kan bli utpekad som sympatisör och riskera att drabbas av de andras vrede. Så därför håller man helst tyst om vad man ser och hör. Men både FARC och paramilitära styrkor har förorsakat problem i Tutunendo.

– Folk här har vant sig vid att leva med konflikten, säger Blanden. Upplever man ett nederlag av ett eller annat slag gäller det bara att snabbt resa sig och inte låta rädslan ta överhand. För då vill ingen stanna kvar här.

Växter med stöd

Genom det Lutherska Världsförbundet stöder Finska Missionssällskapet utvecklingsprojekten i byn Tutunendo som grundats år 1772. Både samlingshuset i byn och odlingen av de traditionella växterna är projekt som fått del av stödet.

–  Stödet har gett oss en möjlighet att kunna stanna kvar här i byn. Och jag hoppas att vi ska kunna göra det.

Odlingen uppstod då Edwin Blanden och ungdomarna i byn såg en fara i att kunskapen om de traditionella växterna höll på att gå förlorad. De tog tag i saken och bad de äldre i byn berätta om växterna. Också Lutherska världsförbundets fältarbetare i Chocó, José Ortíz, bistår med råd.

–  Det är långt till läkare härifrån, säger Blanden. Nu söker vi ha kunskap om de traditionella växternas läkande kraft.

Odlingen är ämnad endast för byns behov och som exempel för grannbyarna. För börjar man sälja krävs medicinska tester.

Men att sälja Tutunendo som utfärdsmål vill man göra. När de väpnade styrkorna håller sig lugna kommer redan idag en del besökare från Quibdo till byn. Att göra en turistresa från Finland skulle vara extremturism av högsta rang. Men det skulle vara värt det

–  Jag tror på Gud, på Bibeln och mina möjligheter, säger Edwin Blanden. Jag tror att jag kommer att bo kvar i Tutunendo om fem år. Men då har jag familj.

Johan Sandberg



mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23