Religionsundervisning ger barnen kulturella nycklar

Kyrka. Skolans religionsundervisning har en allt större betydelse med tanke på dagens globalisering. Det betonar representanter för såväl lutherska och ortodoxa kyrkan som för islam. 20.10.2009 kl. 00:00

Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen.

Representanter för de olika religiösa inriktningarna träffades i morse vid en pressfrukost i Helsingfors som arranegrades av Kyrkans informationscentral och Ekumeniska rådet i Finland.

– Ofta ställer man de olika samfunden mot varandra, men att det egentligen är tvärtemot idag, sade  ärkebiskop Jukka Paarma.

De olika samfundens representanter var eniga om att den nuvarande religionsundervisningen behövs och ska utvecklas. 

– Det är skillnad på undervisning och fostran. Man ska dra en gräns mellan kyrkans roll och samhällets roll. Det är kyrkans uppgift att ge dopundervisning och fostran i religionsutövning. Skolans roll är däremot att ge en mångsidig religiös allmänbildning. Det ligger också i samhällets intresse, sade Paarma. 

Religionsundervisning viktig vid integrering av invandrare

– Skolornas religionsundervisning är viktig för att barnen ska få bevara sin tro, sin kultur och sina värden. Därför är det viktigt att skolorna har religionslärare med kunskap, pedagogiskt grepp och tro, sade viceordföranden för Islamiska rådet i Finland, läkaren Anas Hajjar

Markku Holma, som svarar för undervisningsfrågor på lutherska kyrkans kyrkostyrelse, konstaterade att lärarens kompetens avgör nivån på undervisningen. Läraren måste inte själv höra till det samfund i vars religion denna undervisar men närmare kännedom om religionen stärker lärarens trovärdighet.

– Knappast skulle många orka ens för pengar lära ut det som man inte tror på, sade Holma. 

Största delen av muslimerna i Finland registrerar sig inte. Utan den religionsundervisning som ordnas av kommunerna skulle många muslimska barn bli utan ordentlig religionsundervisning. I Finland finns ca 40000 muslimer. Bara ungefär 5 000 hör till ett registrerat samfund.

Den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo betonade skolans betydelse för fostran i tolerans och för att integrera invandare. 

– Man kan inte förutsätta att alla föräldrar kan undervisa sina barn. Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen. I dagens skolor grundar sig undervisningen i religion på goda undervisningsplaner där man beaktar såväl den egna som främmande religioner, sade ärkebiskop Leo.  

– Som karelare förstår jag gott hur viktigt det är att bevara sina egna rötter i en annan kultur. När man känner sina rötter är det lättare att förstå andra. 

Viktigt att känna andra religioner

Sakkunniga i religionsundervisning konstaterade att religionernas roll har ökat i världspolitiken, såväl vid förebyggande som vid lösning av konflikter. Man önskade mer religionsdialog i skolorna utan att utesluta varken religions- eller kulturtraditioner.
 
Ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen sade att religionsundervisningen är viktig för att den möjliggör en dialog mellan religioner.

– Eftersom diskussionen är en del av skolarbetet sker dialogen på jämbördiga grunder.

KT/KP



FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06