Religionsundervisning ger barnen kulturella nycklar

Kyrka. Skolans religionsundervisning har en allt större betydelse med tanke på dagens globalisering. Det betonar representanter för såväl lutherska och ortodoxa kyrkan som för islam. 20.10.2009 kl. 00:00

Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen.

Representanter för de olika religiösa inriktningarna träffades i morse vid en pressfrukost i Helsingfors som arranegrades av Kyrkans informationscentral och Ekumeniska rådet i Finland.

– Ofta ställer man de olika samfunden mot varandra, men att det egentligen är tvärtemot idag, sade  ärkebiskop Jukka Paarma.

De olika samfundens representanter var eniga om att den nuvarande religionsundervisningen behövs och ska utvecklas. 

– Det är skillnad på undervisning och fostran. Man ska dra en gräns mellan kyrkans roll och samhällets roll. Det är kyrkans uppgift att ge dopundervisning och fostran i religionsutövning. Skolans roll är däremot att ge en mångsidig religiös allmänbildning. Det ligger också i samhällets intresse, sade Paarma. 

Religionsundervisning viktig vid integrering av invandrare

– Skolornas religionsundervisning är viktig för att barnen ska få bevara sin tro, sin kultur och sina värden. Därför är det viktigt att skolorna har religionslärare med kunskap, pedagogiskt grepp och tro, sade viceordföranden för Islamiska rådet i Finland, läkaren Anas Hajjar

Markku Holma, som svarar för undervisningsfrågor på lutherska kyrkans kyrkostyrelse, konstaterade att lärarens kompetens avgör nivån på undervisningen. Läraren måste inte själv höra till det samfund i vars religion denna undervisar men närmare kännedom om religionen stärker lärarens trovärdighet.

– Knappast skulle många orka ens för pengar lära ut det som man inte tror på, sade Holma. 

Största delen av muslimerna i Finland registrerar sig inte. Utan den religionsundervisning som ordnas av kommunerna skulle många muslimska barn bli utan ordentlig religionsundervisning. I Finland finns ca 40000 muslimer. Bara ungefär 5 000 hör till ett registrerat samfund.

Den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo betonade skolans betydelse för fostran i tolerans och för att integrera invandare. 

– Man kan inte förutsätta att alla föräldrar kan undervisa sina barn. Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen. I dagens skolor grundar sig undervisningen i religion på goda undervisningsplaner där man beaktar såväl den egna som främmande religioner, sade ärkebiskop Leo.  

– Som karelare förstår jag gott hur viktigt det är att bevara sina egna rötter i en annan kultur. När man känner sina rötter är det lättare att förstå andra. 

Viktigt att känna andra religioner

Sakkunniga i religionsundervisning konstaterade att religionernas roll har ökat i världspolitiken, såväl vid förebyggande som vid lösning av konflikter. Man önskade mer religionsdialog i skolorna utan att utesluta varken religions- eller kulturtraditioner.
 
Ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen sade att religionsundervisningen är viktig för att den möjliggör en dialog mellan religioner.

– Eftersom diskussionen är en del av skolarbetet sker dialogen på jämbördiga grunder.

KT/KP



KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10