Lagstadgad medmänsklighet

Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema.

8.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det vi vet efter omsorgsminister Paula Risikkos svar på interpellationen är att regeringen arbetar med ett lagförslag, som ska lyfta en del kvalitetsrekommendationer från 2001 till lagnivå.
Den nya lagen ska också samla bestämmelserna i olika lagar om tjänster till de äldre i en enda lag samt skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen.


Det man spontant kan tänka är att det inte är en dag för tidigt att kvaliteten i åldringsvården får en fast juridisk grund att stå på.
Detta efter att det visat sig att rekommendationer inte räcker.

Bara för att nämna ett exempel:
I social- och hälsovårdsministeriets nämnda kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen räknade man med att det krävs omkring 4 000 nyanställningar för att få äldreomsorgen i skick. Men personalen i den kommunala institutionsvården för äldre har minskat under de senaste femton åren. År 1990 gick det 70 anställda på 1 000 åldringar som fyllt 75 år inom institutionsvården för äldre. År 2000 var de anställda 58 och 2004 bara 54. Personalen minskade ännu mer i den slutna vården inom primärvården.

Vid närmare eftertanke kan behovet av en lag som tryggar vad som kan betecknas som minimi-kvalitet på åldringsvården emellertid också ses ur en annan synvinkel. Det behovet vittnar om är att vi inte utan att därtill nödda och tvungna alltid tar han om alla våra åldringar på ett värdigt sätt.
Det är med andra ord fråga om att vi attityd- och värdemässigt är i behov av lagstadgad medmänsklighet. Och det kan knappast ses som något positivt. Tvärtom. Att vi måste lagstadga om medmänsklighet måste ses som ett nederlag för ett samhälle som vill vara civiliserat och humant.

Det kanske värsta med lagstadgad medmänsklighet är att en sådan medmänsklighet inte fungerar. Det visar inte minst de 2000 åren av kristendom.I den kristna tron byggs mellanmänskliga relationer på regeln som säger att vi ska handla mot vår nästa så som vi vill att hon eller han ska handla mot oss. Kort sagt att vi ska visa medmänsklighet.Regeln konkretiseras i berättelsen om den barmhärtige samariten och frågan vem den misshandlade och sönderslagna mannens nästa var och i uppmaningen att se på alla människor som vår nästa.

Nu har vi alltså kommit så långt att vi måste lagstadga om att följa denna självklara regel i fråga om våra åldringar. Alltså sist och slutligen i fråga om oss alla som får leva tills vi uppnår hög ålder.
Detta är inte ett juridiskt problem, utan ett moraliskt problem och ett attitydproblem. Det är med andra ord fråga om ett problem som vi i grunden inte kan lagstadga om.

Det som tyvärr med till visshet gränsande sannolikhet sker är att vi i stället för att lagstagda bort problem lagstadgar oss till nya problem.
Genom att med en detaljerad lagstiftning reglera omfång och kvalitet på servicen inom vissa sektorer berörs andra sektorer. De ”missgynnade” sektorerna pekar därefter på behov av lagstiftning också i fråga om omfång och kvalitet på deras service.
Då de kraven tillgodosetts träder andra sektorer fram och ställer krav …
Lagstiftarna, övervakare, jurister och nödvändiga blankettbyråkrater av olika slag får arbete, men samhället blir kanske inte alls mänskligare.

I stället för att försöka komma åt problem som vi skapar vore det visare att försöka låta bli att skapa problem. Då diskuterar vi attitydfostran och människosyn. Här har också – kanske till och med speciellt – kyrkan och församlingarna en stor uppgift.
Hur vore det om vi skulle sätta alla de resurser som nu sätts på att lösa självförvållade problem på att förebygga dem? Kanske vi då i framtiden i bästa fall inte behöver diskutera nya lagar om medmänsklighet?
Stig Kankkonen



psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33