Hon ser biskopen som en andlig motor

Människa. – Kyrkan ska inte vända kappan efter vinden, men inte heller vara en institution för likatänkande, säger Juanita Fagerholm-Urch. 18.8.2009 kl. 00:00

Marina Wiik

Juanita Fagerholm-Urch

Infällt i grönska, bara ett stenkast från Vårdö kyrka, ligger familjen Fagerholm-Urchs nyrenoverade sommarparadis.

– Jag trivs med närheten till naturen och havet. Om jag inte bodde så här skulle jag nog vara mer splittrad som människa.

Juanita Fagerholm-Urch sitter vid matsalsbordet och badar i ljus från sekelskiftesvillans många fönster. Som den enda kvinnliga biskopskandidaten har hon haft en specialroll under debatten. Men hon är van.

– Redan i folkskolan var jag tidvis den enda flickan i klassen. I mellanskolan och gymnasiet höll jag andakter för hela skolan och vid mitt namn i skoltidningen stod det “Finlands första kvinnliga präst”.

Inspirerande ungdomsledare

Tron fick Fagerholm-Urch med sig med modersmjölken, men den djupnade under ungdomstiden. För det tackar hon i synnerhet den dåvarande ungdomsledaren i Kimito församling.

– Hon puffade oss framåt, men poängterade att var och en måste söka sin egen väg. Dörrarna till hennes hem brukade stå öppna och där inne fanns alltid något som symboliserade kyrkoåret, till exempel lila krokusar under fastan och två ljus andra söndagen i advent.  Via församlingens barn- och ungdomssamlingar fortsatte engagemanget under Ungdomens kyrkodagar och Höstdagar. Under 60-talet påverkades hon starkt av Jesusrörelsen och kristna författare som Ylva Eggehorn.

– Ett tag hade jag journalistdrömmar, men sedan de sena tonåren kände jag en stark kallelse att bli präst. Jag såg det som en höjdpunkt när skolungdomspräster kom till skolan och kände att jag en dag ville vara en av dem.

Nej till glastaket

Juanita Fagerholm-Urch prästvigdes 1988 bland de första kvinnliga prästerna i landet. Under sina tjugo år i tjänst har hon upplevt stark uppbackning men också stött på svårt motstånd.

– Jag kom till Vårdö som t.f. kyrkoherde 1989 och från 1990 fick jag en mycket konservativ förman. Jag fick hålla gudstjänst i Vårdö kyrka, men inte i Sunds kyrka, för den var hans.

Domkapitlet försökte klara upp tvisten och kom efter förhandlingar med kyrkoherden fram till att Fagerholm-Urch skulle få hålla gudstjänster i kyrkan men inte fira nattvard.

– Jag hörde om diskussionerna via radion och formligen exploderade: Antingen är jag präst eller så är jag inte präst!

Minnet gör henne fortfarande upprörd och är en bidragande orsak till att hon ställer upp i biskopsvalet.

– Det måste bli slut på dylika översittarfasoner! Alla ska vara lika värda och ha samma chanser inom kyrkan. Glastaket ska inte få finnas.

Splittrade förväntningar

Frågan om huruvida stiftet är redo för en kvinnlig biskop ser hon som irrelevant. – Varför ska vi kvinnor jämnt få höra den frågan? Varför måste vi vänta på att männen tycker att det är dags att låta oss vara med och leka?

Hon suckar lite och fortsätter:

– Ja, jag tror att församlingsmedlemmar i gemen är redo för en kvinnlig biskop. Men kvinnor är nog i allmänhet så förnuftiga att de inser att biskopen har en ganska omöjlig uppgift.

Hur menar du?

– Det finns så många olika förväntningar på biskopen, stiftet är splittrat och människor i allmänhet har andra förväntningar än präster och församlingsanställda. Men om Gud vill använda mig för uppgiften, blir det så.

Glädjen först

Som biskop skulle Fagerholm-Urch vilja jobba för att minska byråkratin inom kyrkan. Förutom jämställdhet, skulle hon betona biskopens roll som förman och själavårdare. 

– Jag skulle vilja finnas där för människor som behöver mig och önskar att domkapitlets väggar skulle genomsyras av värme så att man möts av uppmuntran i stället för nedslående kommentarer.

Hon ser i första hand biskopen som en andlig motor för hela Svenskfinland.

– Det finns många människor som bär på en andlig längtan. Vi måste få dem att inse att de är accepterade som de är, att man inte behöver tänka likriktat och vara på ett visst sätt för att få vara med i gemenskapen.

Men i Bibeln finns det ju riktlinjer för hur man ska leva?

– Ja, men människorna måste först få höra evangeliet och kan sedan komma underfund med riktlinjerna. Glädjen och frälsningen måste komma först.

Nära kontakt

Juanita Fagerholm-Urch har influerats starkt av befrielseteologin och feministteologin. Som en andlig förebild nämner hon ärkebiskop emeritus John Vikström.

– Jag har alltid gillat hans rakryggade framtoning.

På en undran om vilken som är hennes favoritbok i Bibeln svarar hon utan tvekan Johannesevangeliet. Men efter frågan om vilka andliga utmaningar hon upplevt är hon tyst en lång stund.

– När jag träffade min nuvarande man var jag gift med en annan. Det var ingen självklarhet att förstå vad som var min väg.

Samtidigt kände hon väldigt starkt att det som skedde var Guds vilja.

– I dag vet det var absolut rätt beslut. Min man är också präst och stöder mig till 100 procent. Tillsammans med min son och mina församlingsbor är han den största gåvan man kan tänka sig.

Fagerholm-Urch trivs väldigt bra på Åland, trots att hon i själen alltid förblir väståbolänning. Hennes arbetsplats Sund-Vårdö församling har 1 340 medlemmar och kontakten till församlingsborna är av naturliga orsaker mycket nära.

– En gång när jag tog i hand efter en gudstjänst undrade jag varför alla log så brett. Det visade sig att jag glömt välsignelsen! Men det är sådant man får bjuda på.

Naturtankning

När Fagerholm-Urch vill koppla bort från jobbstress och ”tanka själen” ger hon sig ut på en promenad med stavar.

– Jag ser uttryck för tron överallt – i luften, naturen och andra människor. För en tid sedan hittade jag den katolska webbplatsen www.heligtrum.se som jag upplever som väldigt själavårdande.

Efter flytten till det nygamla huset cirka en timmes körväg från Mariehamn har hon blivit ordentligt biten av trädgårdsskötsel.

– Vi har planterat klätterhortensior för att småningom få en fin berså utanför husets nya del. Jag drömmer också om ett växthus och en altan, säger Fagerholm-Urch.

Hon visar gården med syrener, bärbuskar och en kombinerad kapell-bodega. Speciellt nöjd verkar hon när hon vattnar några krukor med kryddväxter och jordgubbsplantor.

– Det är bra för själen att se något växa och konkret uppleva resultatet av sina händers verk.

Marina Wiik



nytt från domkapitlet. Bengt Klemets har valts till utredningsman gällande församlingsstrukturerna i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Det framgår i ett utskick i från domkapitlet. I utskicket framgår också att de fyra biskopskandidaternas stifelseurkunder har granskats och godkänts. 17.1.2019 kl. 16:15

World Watch List. Förföljelsen av kristna ökar, blir mer utbredd och fler dödas, enligt World Watch List 2019. Antalet länder där kristna utsätts för extrema eller allvarliga förföljelser för sin tros skull räknas nu till 73, mot 58 för ett år sedan. 16.1.2019 kl. 16:18

diskussionsklimat. Daniel Norrback, kyrkoherde i Kristinestad, väckte i en diskussion på Facebook uppmärksamhet med anledning av kommentarer om homosexuella. I en debattartikel i tidningen Syd-Österbotten uttrycker Markus Engström, kaplan i samma församling, sitt stöd för Norrback. Engströms formuleringar ogillas av biskop Björn Vikström och i en kommentar säger han att domkapitlet i Borgå stift kommer att ”reagera och utreda saken”. 15.1.2019 kl. 18:32

biskopsval . På måndag eftermiddag lämade också Harry S Backströms valmansförening in sin undersstödslista för biskopsvalet. Backström blir den formellt fjärde kandidiaten. 14.1.2019 kl. 15:49

biskopsval. På onsdagseftermiddagen lämnades också Lisa Enckells stiftelseurkund in till domkapitlet i Borgå. Hon blev därmed den tredje officiella kandidaten i vårens biskopsval. 14.1.2019 kl. 15:44

biskopsval. Bo-Göran Åstrands är den andra officiella biskopskandidaten. Understödslistan till domkapitlet på måndag förmiddag. 14.1.2019 kl. 11:43

biskopsval . Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling, Bo-Göran Åstrand är den fjärde kandidaten i biskopsvalet i Borgå stift. 7.1.2019 kl. 10:47

biskopsval. Sixten Ekstrands kandidatur i biskopsvalet bekräftades på fredagen när hans understödare lämnade in stiftelseurkunden till domkapitlet. 4.1.2019 kl. 15:19

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32

kaplansval. Med en rösts marginal valdes Ann-Mari Audas-Willman till ny kaplan i Närpes församling. Kyrkofullmäktige förrättade valet. 20.12.2018 kl. 23:09

skärgård. När juldagsmorgon glimmar är åtminstone prästen vaken – också i skärgården. 20.12.2018 kl. 14:06

biskopens julhälsning. Vem kan vi lita på? Den frågan ställs vi allt oftare inför idag när vi försöker skilja på vad som är tillförlitliga nyheter och vad som är medveten förvrängning av fakta. 24.12.2018 kl. 09:00

samkönad vigsel. Johannes församling i Helsingfors öppnar sina kyrkor för vigsel av samkönade par. Beslutet fattades på fredagen av församlingsrådet. 14.12.2018 kl. 19:21

Solf. Ann-Mari Audas-Willman, kyrkoherde i Solf, lämnar församlingen i början av nästa år. 14.12.2018 kl. 16:29

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01