Mygg och kameler

Ledare. I en kolumn i det socialdemokratiska huvudorganet Demari (24.7) gjorde sommarredaktören Ilkka Vuorikuru sitt bästa för att misskreditera den uttalat kristna televisionskanalen TV7. 6.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Enligt Vuorikuru representerar det budskap som kanalen förmedlar en trångsynthet som passar dåligt in i dagens samhälle och som bjärt kontrasterar mot det som de moderata biskoparna håller låda om i Yles kanaler.

Den kristna televisionskanalens verksamhet oroar skribenten till den grad att han undrar vilken inverkan den riktigt har på politiken.Att beskrivningen och bedömningen av kanalen utmynnar i den frågan är naturligt. Enligt sin egen uppgiftsbeskrivning är ju Demari en tidning som fördjupar sig i samhälleliga frågor och i frågor som har med människans livskvalitet att göra.

I och för sig kunde man kanske med tysthet förbigå en kolumn skriven av en sommarredaktör i en vänstertidning med tämligen begränsad upplaga (cirka 17 800). Men då tidningsjätten Helsingin Sanomat i sin pressklippsspalt för ut Vuorikurus tankar och bedömningar till sina omkring 958 000 läsare finns det anledning till reflektion. Detta dels över kolumnen som sådan, dels över att HS väljer att ge den spridning.

Först som sist är det skäl att konstatera att en del av det som visas i TV7 säkert kan och bör kritiseras.
Å andra sidan kan samma sägas om alla andra tv-kanaler. Det finns ingen kanal som är kliniskt fri från material som inte kan kritiseras. Det fria ordet är ju fritt att vara också mindre övervägt, mindre politiskt korrekt och ibland mycket irriterande.

Det man i alla fall undrar, är om det verkligen är denna kanal som är ett hot mot samhällspolitiken och mot människors välbefinnande?
Finns de allvarligaste hoten i skillnaderna i uppfattning om och i syn på vad som är verklig jämlikhet mellan könen, i olika uppfattningar om Guds förmåga att göra under eller i olika syn på utomäktenskapliga sexuella relationer?
Knappast vill varken kolumnskribenten eller HS hävda detta. Så varför frontalangreppet på TV7?

Ett mera definitivt svar på den frågan kan endast skribenten och den som valde citat till pressklippsspalten ge. En utomstående bedömare måste mera ty sig till antaganden och spekulationer.
Med det finns ledtrådar som antyder i vilken riktning svar kan sökas. En sådan ledtråd finns i rubriken, som talar om en fundamentalistisk kristendom som inte fångas upp av radare.
Kolumntexten visar att den beskrivningen tillämpas åtminstone på televisionsinslag som är karismatiska och uttalat bekännande. Med andra ord: på inslag som inte är helt lukt- och smakfria och som förmodligen just därför kan upplevas störande.

Allt kan naturligtvis inte behandlas i en och samma kolumn, men det är i alla fall förvånande att den lukt av krutrök och den smak av blod som är vardagsmat i så många televisionskanaler undgår alla kritik i den aktuella kolumnen.
Kan det verkligen vara farligare för samhället att någon i ett televisionsprogram berättar om att hon eller han botats av Gud än att visa misshandel, tortyr och mord i parti och minut?

Eller är förklaringen till den kritiska kolumnen och till beredskapen att ge den maximal spridning helt enkelt den att en televisionskanal med uttalad kristen profil inte ses som riktigt rumsren i vårt – på snart sagt alla sätt – mångkulturella samhälle?
Eller kan man kanske tänka sig att tolerera en kristen kanal endast om den delar det omkringliggande samhällets värderingar inklusive en kritisk syn på en kristen verklighet med Guds under och andliga, karismatiska, gåvor?
Detta samtidigt som det visas stor tolerans för veritabla orgier i våld och sex.

Tala om att sila mygg men svälja kameler.

Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34