Misstolkat ministerbudskap

Ledare. 30.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Lagen säger att ”den som ordnar grundläggande utbildning skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar” (www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628).
Enligt vissa fastställda normer ska de som inte omfattar majoritetens religion få undervisningen antingen i sin egen religion eller, om de inte omfattar någon religion över huvud taget, i livsåskådningskunskap.
 
I och med att Finland i allt högre grad blivit ett mångkulturellt land har lagens krav blivit problematiska. I detta nu har Utbildningsstyrelsen gjort undervisningsprogram för över tio olika religioner, men av allt att döma är det inte på långt när tillräckligt. I Finland verkar i dag över 800 större, mindre och minimala religiösa samfund och antalet bara växer och växer.

Enligt uppgifter i massmedierna har den samlingspartistiska undervisningsministern Henna Virkkunen i en intervju för tidningen Sunnuntaisuomalainen föreslagit att den nuvarande religionsundervisningen ska göras till undervisning om religioner och därmed skulle ämnet bli gemensamt för alla elever.
Men minister Virkkunen har inte föreslagit en sådan reform.
Snarare tvärtom. Hon har nämligen sagt att hon ”för närvarande inte ser något stort behov av att ändra religionsundervisningen”. Detta med motiveringen att ”lutherdomen är en stark grund i det finländska samhället”.
 
Vad en gemensam religionsundervisning beträffar har hon sagt att det är en sak värd att tänka på (pohtimisen arvoinen asia).
Med beaktande av den verklighet vi lever i vore det direkt ansvarslöst att utesluta tanken på en reform som kunde göra det möjligt för alla att delta i en och samma undervisning om religioner.

Varför har en tanke som är värd att tänkas i den massmediala behandlingen prioriterats i förhållande till ett klart uttalat erkännande av majoritetstrons betydelse för det finländska samhället? Åtminstone kan det inte vara att den tänkvärda tanken är ny i förhållande till erkännandet.
Krav på förändring i religionsundervisningen framställs med oregelbunden regelbundenhet. Det är inget nytt. Däremot är det mer än ovanligt att lutherdomens betydelse erkänns på ministernivå.
Varför alltså denna nyhetsprioritering?
 
En annan journalistisk fråga har att göra med den centrala etiska regeln. Enligt den är medborgarnas rätt till korrekt och betydelsefull information grunden för all journalistisk verksamhet.
Hur eller om detta centrala etiska krav har beaktats i rapporteringen kring intervjun med minister Virkkunen kan var och en ta ställning till. Intervjun finns i sin helhet att läsa bland annat på adress www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827 <http://www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827> .
 
Till det som gör det viktigt att reflektera över det misstolkade ministerbudskapet hör det faktum att omkring 80 procent av finländarna hör till det som allmänt kallas folkkyrkan. Det varken kan eller få vara egalt om det som skrivs och sägs om deras tro och kyrka är korrekt och betydelsefullt eller inte. Ännu mindre får det bli ett axiom att det som skrivs och sägs måste vara negativt för att upplevas som intressant.
 
Naturligtvis ska också kyrkan och kristendomen utsättas för kritisk massmedial granskning. Det är en del av det journalistiska uppdraget såväl för profana som för kyrkliga medier.
Men i den kritiska granskningen, liksom i alla annan journalistisk verksamhet, har läsare, tittare och lyssnare rätt att inte endast förvänta sig utan att kräva att grundläggande journalistiska principer följs.
Bland annat i rapporteringen om och kring intervjun med undervisningsminister Henna Virkkunen måste man tyvärr fråga om detta verkligen har skett.
Stig Kankkonen



MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31