Ett nygammalt krav

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström


Biskoparna måste kraftigare ta ställning i samhällspolitiska frågor och i gudstjänsten bör den samhälleliga verkligheten stå i centrum. Det måste bli ett slut på psykosvammel och andligt mambojambo.
Kari Sadinmaa är präst och dramatiker och har aktivt deltagit i debatter om och kring girighet i olika former. Han har bland annat skrivit ett skådespel/hörspel kring temat.

Den kyrka som Sadinmaa har valt att tjäna ser han som en inskränkt och sniken ”casinokyrka” och en del av den maktapparat som förtrycker de svaga och utsatta.
Den kyrkan beskrev han i Helsingin Sanomat (19/6). I ett kommenterande inlägg skrev en annan präst i vår kyrka, teologie doktor och Laune församlings kyrkoherde Riitta Särkiö, en kommentar. Den var rubricerad: Jag känner inte igen Sadinmaas kyrka.
Som vi vet kan man se på och uppleva evangelisk-lutherska kyrkan i Finland så olika.

För dem som har ett lite längre tidsperspektiv känns de tankar som pastor Sadinmaa gör sig till tolk för bekanta. Och visst. De framfördes för 40 år sedan av dåtidens kyrkliga radikalprofet nummer ett Terho Pursiainen. Det bland annat i pamfletten ”Uusin testamentti” (Det nyaste testamentet), som publicerades år 1969.
Så här skrev Pursiainen: ”Den kyrka som utan bitande samhällskritik ägnar sig åt att binda om de sår som ett obarmhärtigt samliv förorsakat, har blivit tjänare åt denna världsålders furste.”
Helt följdriktigt efterlyste Pursiainen en kyrka som står i öppen och aktiv konflikt med ett omänskligt samhälle och ett slut på fromma andaktstal.

Självfallet är det inte endast de två nämnda herrarna som med 40 års mellanrum framfört kravet på en samhällspolitiskt radikal kyrka. Tvärtom. Genom historien har det kristna budskapets politiska dimension och det socialas plats och utrymme i det diskuterats.
Vissa tider och i vissa delar av kristenheten har den sociala dimensionen i kyrkan också betonats till den grad den kristna tron krympts ner till enbart ett socialt evangelium. Frälsningen i Jesus Kristus och evighetsdimensionen har marginaliserats eller tappats bort.

Det är här problemet i Kari Sadinmaas nygamla krav på en samhällspolitiskt radikal kyrka finns.
Då han kräver att den samhälleliga verkligheten ska stå i centrum i gudstjänstlivet, framför han ett krav som en kristen kyrka varken kan eller bör acceptera. I centrum för gudstjänstlivet i den kristna kyrkan står Kristus och frälsningen i honom. Utan den prioriteringen är evangeliet inte längre något evangelium och korset har fråntagits sin kraft.

Med detta absolut inte sagt att den sociala dimensionen är något som den kristna kyrkan kan glömma. Inte alls. Men den sociala dimensionen leder inte till frälsning och evigt liv. Det gör tron på Jesus Kristus och enligt kyrkans bekännelse kommer den tron genom förkunnelsen av Guds ord.
Vår kyrka tror, lär och bekänner att i synnerhet de som – för att citera bekännelseskrifterna – ”är pånyttfödda och förnyade genom den helige Ande är pliktiga att göra goda gärningar”. Inte för att bli frälsta utan för att det är Guds vilja. Det sociala ansvaret accentueras alltså som en följd av tron.
Vi älskar för att Gud först har älskat oss.

Kommer vi inte ihåg detta är faran överhängande antingen för att kyrkan blir en (social)politisk aktör bland många andra, eller en aktör vars budskap saknar trovärdighet då ord och handling inte talar samma språk.
Stig Kankkonen



Mest läst

    PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

    GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

    PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

    sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

    KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

    Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

    STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

    Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

    ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

    KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

    gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

    Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

    USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

    Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

    Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

    KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

    UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

    KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

    ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

    Mest läst