Andligt och världsligt

Ledare. 14.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vad den ortodoxa kyrkan anser om politiskt aktiva ortodoxa präster kan inte vara någon hemlighet. Åtminstone inte för dem som brytt sig om att lyssna vad kyrkan säger. Beskedet är klart och entydigt: en ortodox präst ska inte vara politiskt aktivt.
Den principiella ståndpunkten bygger på Bibelns besked att det inte är möjligt att tjäna två herrar. I detta fall kyrkan och samhället. Det gäller att välja och är man präst har man valt att tjäna Gud.

En självklar följd är att en präst i ortodoxa kyrkan inte bör kandidera i ett politiskt val. Detta vet Mitro Repo säkert mycket väl. Han är präst i ortodoxa kyrkan och kallas då fader Mitro.
I offentligheten har Repo också betonat sina starka band till den ortodoxa kyrkan. Bland annat i Hufvudstadsbladet (9.5) har han hänvisat till att han är präst in tredje led, att han har gett upp familj, hustru och barn för att tjäna kyrkan. Den har han enligt egen utsago gett sitt allt.

Ändå vill Repo alltså nu, för att använda ortodoxa kyrkans resonemang, tjäna två herrar. Han kandiderar i EU-valet.
Frågan varför han egentligen gör det kan endast han själv svara på. Är hans behov av att tjäna Finland och finländarna i EU-parlamentet så mycket större än allt det som han själv hänvisat till: kyrkans och hans personliga tradition, hustru, barn och familj …
Eller är det något annat?
En självklar ”världslig” förklaring till Repos kandidatur är att han blev tillfrågad. Enligt uppgift av många olika partier. Repo valde socialdemokraterna.
I och med Repos kandidatur väcks en annan fråga: kände de partier som närmade sig honom till den ortodoxa kyrkans entydiga nej till att dess präster aktiverar sig politiskt?
Även om Repos beslut att kandidera naturligtvis är det avgörande i sammanhanget kan det knappast sägas vara egalt hur partierna resonerat.

Svaret på frågan varför de bad honom kandidera är givet: han förväntas dra röster. Så resonerar politiska partier och så måste de resonera. Det stöd ett parti får i val är avgörande för dess möjligheter att framgångsrikt driva de saker som det vill förverkliga.
En fråga med en annan dimension, en moralisk dimension, är om kampen om medborgarnas röster kör över allt annat. Som till exempel respekten för ortodoxa kyrkans inställning till prästers politiska aktivitet.

Partierna kan naturligtvis skjuta över det slutliga ansvaret på enskilda individer. Det är ju trots allt de som avgör om de väljer att kandidera eller inte. Den saken har partiet ingen makt över.
Så är det förstås. Men i alla fall.

I ett bredare principiellt perspektiv kan justitieminister Tuija Brax tankar i den aktuella frågan visa sig vara centrala.
Den fråga hon har ställt är hur kyrkolagen, den kanoniska rätten och grundlagens krav kan förenas. Detta med beaktande av att den ortodoxa kyrkan i Finland inte endast är ett religiöst samfund utan också ett offentligt-rättsligt samfund.
Kort och förenklat sagt kommer man då in på frågan om vilken autonomi kyrkan sist och slutligen har eller inte har i förhållande till den samhälleliga lagstiftningen.
I det konkreta fallet är det inte fråga om huruvida Mitro Repo får eller inte får kandidera, utan om fader Mitro får göra det.
Är det en fråga endast och enbart för den ortodoxa kyrkan eller är det en fråga där också staten ska ha talan?

Denna gång gäller linjedragningen en fråga i den ortodoxa kyrkan i Finland och en fråga som bland annat på grund av vår kyrkas syn på prästers rätt till politisk aktivitet inte är aktuell för oss.
Men det finns, och kommer att finnas, frågor som rör evangelisk-lutherska kyrkans i Finland autonomi. Frågor som är av mycket större betydelse än den nu aktuella. Och därför är ”fallet Mitro Repo” intressant och viktigt också för oss.

Stig Kankkonen



ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54