Antalet faddrar och ungdomars initiativrätt diskuterades i kyrkomötet

Kyrka. Ett stiftsinitiativ om att minska minimiantalet faddrar från två till en var den fråga som diskuterades mest i kyrkomötets remissdiskussion på tisdag. Ungas initiativrätt i kyrkan och språkkrav på Åland engagerade också. 5.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Det händer allt oftare att familjer har svårt att hitta två faddrar som uppfyller kyrkoordningens krav, sägs i ett initiativ från stiftsfullmäktige i Helsingfors stift. Enligt bestämmelserna ska en fadder vara konfirmerad medlem i evangelisk-lutherska kyrkan.

– Hela 89 procent av kyrkans medlemmar anser att det är viktigt att vara fadder. Det är en siffra som ökat under de senaste åren. Svårigheten att hitta faddrar är ett problem i storstäderna men inte i övriga Finland. Har vi gjort tillräckligt för faddrarnas ställning och för att visa att vi värdesätter dem, undrade biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen.

Häkkinen berättade också att 17 procent av dem som skriver in sig i kyrkan gör det för att kunna bli fadder. Han hoppades att man i utskottsarbetet också dryftar frågan om medlemskap i kyrkan.

– Det är viktigt att den som väljs till fadder står nära familjen Dopet är viktigare än antalet faddrar, sade professor Pentti Huovinen från Åbo.

Kyrkoherde Kari-Pekka Kinnunen, Vanda, sade att fadderskap blivit allt viktigare.

– Man vill det som är bäst för barnet och är till och med beredd att bli medlem i kyrkan för att bli fadder fastän man annars inte skulle bli det, sade Kinnunen.

Rektorn Teuvo V Riikonen menade att kyrkan ger efter om man sänker antalet faddrar.

– Kyrkan är tandlös, sade Riikonen och tyckte att man skulle marknadsföra fadderskap som en medlemsförmån.

Kyrkomötet remitterade initiativet till konstitutionsutskottet. Ett ombudsinitiativ om fadderskap kommer upp i kyrkomötet på onsdag.

Får unga initiativrätt på stiftsnivå?

I remissdiskussionen på tisdag stödde också andra stifts ombud Borgå stifts initiativ om att ändra bestämmelserna om initiativrätten till stiftsfullmäktige, så att till exempel Ungdomens kyrkodagar skulle kunna väcka initiativ.

– Jag är själv fostrad av Ungdomens kyrkodagar. Det väcks alltid många initiativ till UK och där förs livliga diskussioner. I år diskuterade ungdomarna bland annat rökning i församlingarna och tog ställning för att kantorsutbildningen skulle utvecklas, sade ledande läkaren Åsa A Westerlund från Pojo.

– Vi talar mycket om vad vi ska göra för de unga, men vad gör vi när de unga vill tala till oss, frågade sig prästen Hilkka Olkinuora, Tammerfors.

– Vid Ungdomens kyrkodagar har det behandlats många viktiga initiativ som haft verkningar också i vår församling. Vi öppnar dörren för unga och ger dem rösträtt vid 16 år, ska vi nu stänga den, undrade hon.

Olkinuora menade att det handlar om kyrkans framtid och hoppades att initiativet om att utöka initiativrätten till stiftsfullmäktige godkänns.

– Ungdomens kyrkodagar har funnits i över 40 år och jag har själv varit med. Det är en bra skola i kyrkligt beslutsfattande för unga, sade kyrkoherde Helene Liljeström, Sibbo.

Hon berättade att församlingarna skickar representanter till UK på basen av hur stor församlingen är. Hon menade att det är viktigt att man möjliggör att initiativ skickas vidare direkt till stiftsfullmäktige.

I finska stift finns ingen motsvarande institution till Ungdomens kyrkodagar. Initiativet sändes till allmänna utskottet.

Språkkraven på Åland

– Det är ca 90 år sedan det gjordes ett internationellt avtal om att Åland är enspråkigt svenskt, motiverade landshövding Peter Lindbäck Borgå stifts initiativ om att ändra kyrkans lagstiftning så att Borgå domkapitel skulle få rätt att besluta om språkkraven för kyrkoherdar på Åland.

– I dag finns ca 20 nationaliteter på Åland och vi kan sköta förrättningarna på åtta språk, sade Lindbäck. Han berättade att trots att inte alla präster på Åland kan finska har man alltid kunnat ge service på finska genom att inte strikt hålla fast vid församlingsgränserna.

Biskop Gustav Björkstrand sade att förslaget om ändring av språkbestämmelserna för kyrkoherdar på Åland inte kommer att försämra servicen på finska.

– Domkapitlet ansvarar för att man också i fortsättningen kommer att ge behörig service på finska.

Enligt kyrkans gällande lagstiftning är församlingarna på Åland enspråkiga men av en kyrkoherde krävs nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Ärendet sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet sände Borgå stifts initiativ om att utreda statistikföringen i församlingarna till allmänna utskottet. Ett stiftsinitiativ från Kuopio stift om att förnya indelningen i prosterier och kontraktsprostens tjänst sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet fortsätter arbetet på onsdag med remissdiskussion om ombudsinitiativ. Sammanlagt nio ombudsinitiativ har inkommit till vårsessionen De behandlar bland annat ärkebiskopsämbetet och val av ärkebiskop, barnens rättigheter och möjligheten att stärka ungas delaktighet i kyrkan.

KT



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10