Juridiken, moralen och vi

Ledare. Säkert har det mesta som kan sägas också sagts i fråga om Fortums optionsprogram och direktörernas optionsmiljoner. Men det finns ett tema som knappast ens berörts, nämligen frågan om förhållandet mellan juridiken och moralen och vårt förhållande till dem. 23.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Eftersom de flesta torde vara överens om att allt som är juridiskt rätt inte alltid och under alla omständigheter är moraliskt försvarbart är detta intressant, kanske också avslöjande. En tolkning av den uteblivna diskussionen om och kring förhållandet mellan juridik och moral är att se det hela som ett uttryck för att det inte finns något att diskutera. Det som har varit juridiskt rätt i det aktuella fallet ska inte heller moraliskt ifrågasättas.

Den logiken har de som förtjänat på Fortums optionsmodell aktivt, ibland till och med aggressivt, försvarat. De har bara följt gällande regler och därför är det de som skapat reglerna som ska kritiseras. Inte de som har följt dem.

Det ansvarsspåret försvinner snabbt i en djungel av politiska och operativa beslut och i den täta dimma som så ofta lägger sig över det alltid lika undflyende politiska ansvaret. Det gäller både de fattade besluten och ansvarat för övervakningen av att besluten verkligen följs och verkställs som avsikten med dem var.
Kort och förenklat sagt förefaller ingen ha varit på plats då det gick snett. Det skedde just innan ”jag” kom eller strax efter att ”jag” hade gått.Fokus i detta resonemang ligger dock på om det finns ett ansvar för hur man handlar också bortom juridiken och alla formella beslut. Därför är det i detta sammanhang mindre intressant vem som stått för besluten.

Den intressanta frågan är, komprimerat sagt, om det alltid räcker med att hänvisa till att man bara följt gällande regler, följt order.

I ett historiskt perspektiv är svaret klar och givet nej.
Oberoende av vad som enligt gällande lag är juridiskt rätt att göra har det alltid funnits och finns också nu moraliska gränser som inte nödvändigtvis sammanfaller med de juridiska i förhållandet ett till ett.
Att det i ett land är juridiskt rätt att spärra in politiska oliktänkare gör det inte rätt att göra så. Att det i ett land är juridiskt rätt att utan rättegång hålla vem som helst inspärrade misstänkt för terrorism gör det inte moraliskt rätt att göra så.

Det finns alltså en gräns mellan det som är juridiskt rätt att göra och det som moralen kräver av oss. Därför får den moraliska dimensionen varken glömmas, aktivt åsidosättas eller gömmas bakom lagar och paragrafer.
Oberoende av vad de säger har vi alla ett moraliskt ansvar för vad vi gör. Det gäller mig, det gäller dig, det gäller oss alla. Också de som lyfter optioner.

Å andra sidan är det inte endast de som lyfter optioner som har ett moraliskt ansvar. Det har också de som skapar modellerna och besluter om dem. Modellerna och besluten formas och fattas dessutom i ett klimat som vi alla är med om att påverka.
Att till exempel Fortums optionsprogram ser ut som det ser ut och omsatts som det har omsatts är det sammanlagda resultatet av en samhällsutveckling som vi alla har bidraget till.

I den allmänna, ibland direkt ivriga bekännelsen av andras synder har vi alla orsak att se oss i spegeln och fråga på vilket sätt vi med våra val har bidragit och bidrar till att system som främjar egoism och själviskhet blir mer eller mindre naturliga inslag i våra liv.
Ibland till och med så naturliga att de inte ens ifrågasätts.

Stig Kankkonen



covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00