Skärtorsdagen populär helgdag

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.
9.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

Skärtorsdagen är en av kyrkoårets höjdpunkter.

Beredelsetiden för påsken omfattar 40 vardagar av fastetid. Förebilden är Jesus fasta i ödemarken.

– Den i Finland så bekanta traditionen med aktpredikningar har fått nya former och fastetidens uttryck har förändrats. Församlingarna firar fastetiden på varierande sätt – man har tagit med dramer, aktivt deltagande, korsvandringar. I några församlingar har man till och med berett sig att möta döden genom att ordna verkstäder där man gör en egen askurna, säger tf ecklesiastikrådet Kai Vahtola, chef för kyrkans gudstjänstliv och musik.

Fastetidens teman är ånger, sinnesändring och viljan att uppfylla Guds vilja. Att ändra på sina matvanor och leva enklare kan vara ett stöd för fastan.

Populär kyrkdag

Skärtorsdagen är den fjärde populäraste kyrkobesöksdagen enligt gudstjänststatistiken. På skärtorsdagen går ca 130 000 personer i kyrkan.

– Skärtorsdagen berättar något om finländarnas religiositet. Vi lyfter fram tjänande och gemenskap. På skärtorsdagen minns vi hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden, berättar Kai Vahtola.

Skärtorsdagen är berättelsen om Jesus och hans lärjungars gemensamma måltid. Det nya förbundets måltid blev till. Vi talar om minnet av Jesus död och syndernas förlåtelse, å andra sidan också om glädje och tacksamhet över skapelsen. På skärtorsdagen väntar vi på den himmelska festen.

– Att tjäna sin medmänniska och betydelsen av det gemensamma betonas på skärtorsdagen. Vi går mot Kristi lidandes väg men får nya vägvisare. Ofta talar vi om lidandets betydelse. Vårt lidande kan ändå inte direkt jämföras med Kristi lidande.

Kai Vahtola funderar att Kristi lidande ändå har sin egen betydelse. Det mänskliga lidandet kan nödvändigtvis inte jämföras med vad Kristi försonande lidande sist och slutligen innebär.

När vi lever i en tid av ekonomisk recession finns det orsak att se som lider nära in på oss.

KT



Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00