Evig säkerhet i osäker tid

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I dag förefaller ingen veta vad som egentligen har skett, sker eller kommer att ske. Det enda alla förefaller vara överens om är att allt är osäkert och att ingen med en någorlunda bestämdhet kan säga när vi kan tänkas få fastare mark under fötterna.

Och det förstärker den oro och osäkerhet som redan finns.

Men det är inte endast på den ekonomiska sidan utvecklingen skapar oro. Nyheterna om vad som sker med miljön gör det också, liksom nyheter om dödsskjutningar än i skolor, än på åldringshem.

Och inte blir vi tryggare av nyheter om hur utvecklingsstörda berövas sin rätt till upplivning på samma villkor som alla andra. Vem står näst i tur? Kanske åldringar som inte längre ”gör rätt för sig” eller som i vilket fall som helst ändå inte lever länge till?

Har vi kanske orsak att börja känna oro också för att inställningen till människans okränkbara värde håller på att naggas i kanterna?

Man behöver inte vara speciellt religiös, men nog ha lite bibelkännedom, för att komma att tänka på vad som sägs om att folken ska ”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människorna ska ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skakas”.

Det är lätt att föreställa sig den känsla av hjälplöshet och vanmakt som ligger i den beskrivningen. Allt omkring är i uppror och det är ingenting människan egentligen kan göra. Ingenting annat än vänta på hur det hela ska utvecklas och vad det sist och slutligen ska leda till.

Det ställe i Bibeln som citatet ovan är hämtat från lämnar oss ändå inte i rådlöshet och ovisshet. Fortsättningen lyder nämligen: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning”.

Budskapet är enkelt och det är att också om osäkerheten är stor och vi känner oss rådlösa får vi vara övertygade om att allt är i Guds hand och att det sist och slutligen är Han som avgör hur det blir. Både med världen och med oss var och en.

Jesu lidande, död och uppståndelse vittnar om Guds allmakt och om Guds avsikt med sin skapelse och med oss.
Jesus led, dog och uppstod för att vi ska få leva. Leva här utan att behöva gripas av ångest och stå rådlösa. Leva i evighet tillsammans med Honom.

Så är det oberoende av vad som händer omkring oss. Vi kan tack vare det som Gud har gjort känna oss trygga och säkra.

Det är naturligtvis inte det samma som att bli slöa, slappa och likgiltiga för vad som händer omkring oss, med vår natur och med våra medmänniskor. Vi har vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse.

Men det yttersta ansvaret tar Gud på sig. Vi har därför evig säkerhet i en osäker tid. Oberoende av ekonomi, konjunkturer, miljöförstöring, våld eller annat elände.

Vi kan, som en följd av långfredagens lidande och påskmorgonens uppståndelse, lyfta våra huvuden.

Många av oss har kanske svårt att tro Bibelns klara budskap att vi, trots allt det oroväckande och ångestfyllda omkring oss, kan vara fria, glada och trygga.

Av någon anledning fastnar vi så lätt i långfredagens mörker att det blir svårt att gå vidare mot påskdagens ljus.

Det är så lätt att instämma i ve-ropen vid Jesu kors och lätt att ropa ve över – som det heter – världens gång. Men det är så svårt att instämma i jublet att Kristus sannerligen är uppstånden.

Ändå är det just uppståndelsen och budskapet att allt är fullbordat och att den som låter sig frälsas blir frälst som vi kristna är kallade att föra vidare. Inte i en värld som motsvarar alla våra fromma, goda förhoppningar, utan i en värld som är just som den är.

Vår uppgift är att förkunna att Gud själv ger oss en framtid och ett hopp.

Stig Kankkonen



Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00