Direktör Bror Träskbacka och goodwillambassadör Johan Candelin har meddelat att de inte står till förfogande. Av de namn som ytterligare huvudsakligen har nämnts inväntas besked i en eller annan form av (i bokstavsordning) Henrik Perret, Rolf Steffansson och Bo-Göran Åstrand.
Nomineringarna ska vara klara den 6 maj, vilket gör att det ännu finns gott om tid dels för de nämnda att ge besked, dels för helt nya, mer eller mindre överraskande, namn. Vad de personer som nämnts beträffar torde Perret och Åstrand vara föremål för det största intresset. Bägge deltog i senaste val och för bägge torde resultatet ha varit en överraskning. Överraskningen var positiv för Perret, som tog sig till andra valomgången.
För Åstrand måste överraskningen ha varit negativ. Trots en begynnelsedrive som många trodde skulle placera honom på biskopsstolen kom han inte till slutomgången.
Börjar man spekulera kring de namn som redan är klara, kring namn som väntas bli klara och eventuella nya namn blir variablerna så många att det är lättare än lätt att hamna in på snart sagt vilka sidospår som helst.
För alla, inte minst för elektorerna, torde det i detta skede därför vara klokt att fråga sig vilka faktorer man själv anser vara avgörande – och i vilken ordning – för vem man vill se som biskop.
Tänkbara faktorer är kön, ålder, teologisk grundsyn, församlingserfarenhet, akademiska meriter, administrativ förmåga, utstrålning, förmåga att uttala sig i tal och skrift, språkkunskaper …
Listan kan göras nästan hur lång som helst.
Även om personliga preferenser självfallet får påverka och påverkar vilken kandidat man stannar för torde de flesta kunna vara överens om att bedömningarna bör göras med beaktande av den uppgift som väntar.
Också till den delen är variablerna många. Biskopen kan ju förväntas vara en karismatisk andlig ledare och förkunnare, en gudabenådad själasörjare och administratör, en strateg och taktiker, en förmedlare med förmåga att ena många viljor men med en stark egen vilja, övertygelse och integritet.
Allt paketerat på ett sätt som i massmedierna väcker förtroende, sympati och empati för kyrkan och det kyrkliga.
Någon kandidat som fyller alla de krav som kan och till och med bör ställas på en biskop finns inte. Inte heller existerar den elektor som kan ta alla nödvändiga faktorer och aspekter i beaktande i sitt val.
Samma gäller de åsikter och uppfattningar som kandidaterna står för. Alla kan inte acceptera allt och därför kan ingen kandidat presentera ett program som tilltalar alla. Därför är det säkert bra att för sig själv göra klart vilka åsikter och uppfattningar som är primära och vilka som är sekundära.
De kandidater som presenterat sig uppvisar till denna del skillnader och också här kan man därför tala om att konturerna börjar klarna.
Med tanke på allt detta och en hel del därtill kan man konstatera att det finns orsak att gå till val med stor ödmjukhet, som kan undgå att förvandlas till modlöshet endast av vetskapen att allt är möjligt för Gud.
Detta gör dock inte att vi fråntas vårt ansvar. Därför bör vi så gott och grundligt vi kan ventilera och diskutera det stundande biskopsvalet. Det är ett viktigt val för Borgå stift, för helhetskyrkan och för Svenskfinland.
