Mindre pengar för begravningar och kyrkogårdar

Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Arkivbild

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

Församlingarna sköter 97 procent av alla begravningar i vårt land och ersätts därför med en viss procent av samfundsskatten för att de fungerar som samhällets begravningsmyndighet. Skatteprocentens storlek bestäms av riksdagen men med allt fler företag i kris minskar de här skatteintäkterna. Prognosen talar om en minskning med en femtedel.

Det betyder 24 miljoner euro mindre åt församlingarna jämfört med i fjol, säger kyrkostyrelsens ekonomiplaneringschef Maija-Liisa Hietakangas. En hel del, med tanke på att församlingarnas  begravningsväsen kostar totalt runt hundra miljoner euro per år.

97 procent begravs i kyrkans jord

Sedan år 2004 finns det lag på att församlingarna måste erbjuda en gravplats åt alla, vare sig den döda tillhört kyrkan eller inte. En ny gravplats ska kosta lika för alla på orten, utsocknes som önskar gravplats kan däremot få betala extra.

I dag sker 97 procent av alla begravningar på kyrkans försorg, vilket innebär att kyrkan tillhandahåller gravplats och den personal som behövs för att begrava en död. 93 procent av begravningarna sker genom en kyrklig jordfästning.

Två delar i ekonomin

Markanvändningschef Harri Palo vid kyrkostyrelsen understryker att samhällsbiten av begravningväsendet, där församlingen och dess personal fungerar som begravningsmyndighet för alla, ska klara sig ekonomiskt på egen hand. Större delen av pengarna kommer som statsbidrag via samfundsskatten. Församlingarna tar sedan ut gravplatsavgifter som också är lika för alla – både sådana som hör till kyrkan och sådana som inte gör det – för att det hela ska komma i balans.

Ännu år 2007 räckte statsbidraget till, men inte nödvändigtvis mera i år.

– Det är inte meningen att församlingen ska betala för myndighetsbiten med kyrkoskattepengar, säger Palo. Om statsbidraget minskar borde gravplatsavgiften gå upp.

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

– En församling kan välja att stöda sin gravgård med egna medel, men det är i så fall församlingens eget val, säger Palo.

Ingen  medlemsrabatt

Däremot får församlingarna inte ge sina medlemmar förmåner gällande gravplatser.

– Kyrkostyrelsens ämbetskollegium har beslutat att församlingarna inte får ge rabatter.

Harri Palo känner väl till att församlingarna i Ekenäs och Korpo gått in för ett system som ger församlingsmedlemmar billigare gravplatser. Kyrkostyrelsen har för flera år sedan ålagt domkapitlet i Borgå att åtgärda saken. Från domkapitlet har saken gått vidare till länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna låtit saken bero så här länge tolkar Palo så, att de i första hand vill låta kyrkan sköta frågan internt. Han tror inte att på någon åsiktsändring.

– När frågan går vidare beror helt på länsstyrelsernas tålamod.

Läs mera om begravningsbidrag i Kyrkpressen nr 4/09. 

Rolf af Hällström



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00