Bön för klimat och barn

Kyrka. Nästa år ordnas två ekumeniska böndagar.  Republikens president Tarja Halonen har undertecknat de två böndagsplakaten. 13.12.2008 kl. 00:00

Temana för plakaten är klimatförändringen och barnens rättigheter.

Den första böndagen infaller under den ekumeniska böneveckan och den andra under ekumeniska ansvarsveckan. Man rekommenderar att böndagsplakatet läses upp i gudstjänsten eller vid något annat församlingsevenemang på första böndagen den 18 januari. Finlands ekumeniska råd skickar böndagsplakatet till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar.



Plakat om två ekumeniska böndagar år 2009

För finländare är naturen – skogar och sjöar, havet eller fjällvärlden – ett påtagligt bevis för kontakten med livgivaren. I den kristna trons kärna finns tron på Gud som skaparen. Skapelsen är ett konkret uttryck för Guds utgivande kärlek.

Var och en är skapad att finnas till för andra skapade varelser. I bibelns skapelseberättelse får människan i uppgift att bruka och vårda den goda och vackra skapelsen (1 Mos. 2:15).

Syndafallet berättar om hur människans själviskhet blev ett hinder för lydnad och ödmjukhet. Kontakten till skaparen bröts och människans relation till andra skapade varelser stördes. Människans behov att tacka för skapelsens gåvor och be för andra skapade varelser försvann. Den som skulle vårda och skydda blev exploatör och utnyttjare.

Atmosfären är ett villkor för liv på jorden. Klimatförändringen påverkar hela mänskligheten. Dess mångfaldiga följdverkningar ökar ojämlikheten och blir en tyngre börda att bära för de fattiga än för de rika. Klimatförändringen är ett faktum idag och ett hot mot våra barns framtid.

Förstörelsen av skapelsen tar sig också uttryck i orättvisor och våld mot andra människor. Enligt Nya testamentet våndas skapelsen tillsammans med människorna i väntan på sin befrielse (Rom 8:22-23). När vi glömmer och förnekar följderna av människans handlingar begår vi en synd. I första hand tvingas våra barn bära konsekvenserna av detta.

Tron på befriaren gör de kristna till ett folk med nytt hopp. Frälsning från undergång och dödens välde gäller hela mänskligheten och hela skapelsen, allt liv. Människan kan förnya sin kontakt till skapelsen och på nytt se andra skapade varelser som sina bröder och systrar. Hon kan återgå till sin uppgift att bruka och vårda jorden och så bli Guds medarbetare (Gal. 5:13).

Det är kyrkornas och enskilda kristnas uppgift att lyfta fram hoppet. Därför är arbetet att bevara balansen i naturen en del av en kristens andliga liv. Daglig strävan och en enkel livsstil hör till kristendomens och många andra religiösa traditioner. De lär oss förnöjsamhet och respekt gentemot Guds gåvor.

Kampen mot klimatförändringen är en investering för framtiden. Den förutsätter förändrade attityder och vanor och kallar oss att oförtrutet fortsätta arbeta. Kyrkorna deltar i detta arbete förankrade i de kristna grundvärdena.

Dagens barn får uppleva följderna av våra handlingar och frukterna av attitydförändringar som gjorts för deras skull. Barn har rätt att förvänta sig förändring. Detta hänvisar också Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter till, vars 20-årsjubileum vi firar 2009. Barnkonventionen är det människorättsdokument som godkänts av flest länder i världen.

Enligt avtalet har barn rätt att växa och bli sig själva tillsammans med trygga vuxna. Barn har rätt till mat, omsorg och skydd. Barn har rätt till sin egen kultur och religiösa tradition i byggandet av en egen identitet och världsbild.

Alla barn är lika mycket värda. Naturkatastrofer, följderna av klimatförändringen och andra ekokatastrofer, krig, ockupation, flyktingskap och hopplös fattigdom drabbas barnen allra mest.

Jesus lyfter fram barnet som förebild åt de vuxna (Luk.18:15-17). Barnet är en förebild i tro, hopp, tillit och förnyelse. Genom arbetet för barnets rättigheter bygger vi en bättre framtid för hela världen.

Helsingfors den 4 december 2008
Republikens president
Tarja Halonen

KT/CM



PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17