Om att han blir hon

Ledare. Nu har Olli Aalto fattat beslutet att bli kvinna. Medicinskt är leddet inget större problem. Efter nödvändiga behandlingar och kirurgiska ingrepp blir han kvinna.
Juridiskt är det inte heller något problem. Ett beslut i magistraten och han blir hon och heter Marja-Sisko Aalto.
4.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I samband med att kyrkoherde Olli Aalto och biskopen i S:t Michels stift Voitto Huotari tillsammans mötte massmedierna med anledning av könsbytesfrågan tangerades utöver de medicinska och juridiska aspekterna också teologiska frågeställningar.Tangerades är ordet. Det visade sig nämligen att de teologiska reflektionerna kring Aaltos könsbyte hade lyst med sin frånvaro. Också i den kyrkliga kontexten var det följaktligen medicinen och juridiken som gällde.

En förklaring till detta kom biskop Huotari med då han konstaterade att frågan om könsbyte inte är en fråga som har med vår frälsning att göra och att det teologiska därför inte ska överbetonas eller överdramatiseras.
Samtidigt konstaterade han dock att det finns all anledning för kyrkan att nu inleda en djup och bred teologisk diskussion om de teologiska frågor som transsexualitet och könsbyte väcker.

De flesta torde vara överens med biskop Huotari om att vår frälsning inte är beroende av sexuell läggning eller sexuella preferenser. Den är beroende av endast och enbart av Kristi frälsningsgärning och att vi tar emot Kristus som vår frälsare.
Frågan är vad detta enda som vår frälsning står och faller med innebär. Konkret kunde frågan till exempel formuleras så här: vilka konsekvenser har det för mitt liv att jag tar emot den frälsning som Gud av nåd bjuder mig?

Bland annat i fråga om läggning och preferenser, och då inte endast de sexuellt relaterade, är frågan angelägen och svår.
En gräns som det har visat sig vara svårt att först dra och sedan komma ihåg är den mellan vad man är och vad man gör. En annan gräns som blivit allt mera flytande är den mellan vad vi vill och vad Gud vill.

Utvecklingen förefaller allmänt gå mot att människan ser det som rätt och riktigt att leva ut allt det som finns inom henne. Det sker också allt oftare med motiveringen att Bibelns och tidigare generationers gränsdragningar är tidsbundna och dikterade i avsaknad av den kunskap som vi i dag har.
Vi vill med andra ord göra det vi upplever oss vara och vi gör det med motiveringen att vi äger kunskaper som kan leda oss rätt.

Försöker man isolera frågan om frälsning till något som mer eller mindre saknar beröringspunkter med vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv kan också frågan om till exempel könsbyte göras till en medicinsk, juridisk och allmänmänsklig fråga.
Gör man frågan om frälsning till en fråga som har konsekvenser för vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv blir situationen en helt annan. Då är det inte längre endast eller ens primärt fråga om medicin och juridik.

Då väcks frågor som har att göra till exempel med om det är rätt att göra allt det vi medicinskt kan göra, om vi som kristna kan acceptera och leva enligt vilka lagar som helst och om vårt förstånd verkligen räcker till för att vägleda oss genom tiden till evigheten.
Eller är det kanske så att Gud i alla fall har satt gränser för vad människan får göra, att det kanske finns lagar som strider mot Guds vilja? Är kanske trots allt vår kunskap fortfarande begränsad så att den inte alltid och till alla delar leder rätt?

Bibelns besked i dessa frågor är klart. Vår kunskap är ett styckverk, Guds dårskap är visare än människor.
Naturligtvis ska vi fullt ut använda det förstånd som Gud har gett oss, men samtidigt bör vi vara medvetna om dess begränsningar och vårt behov av vägledning. Och därmed ställs vi inför frågan var den vägledningen finns att fås.
Kyrkoordningen ger besked: Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dess bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.

Vad detta i fråga om till exempel könsbyte innebär för kyrkan och vilka slutsatser som dras återstår att se.

Stig Kankkonen



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36