Gåtfull linjedragning

Ledare. Vad sade biskoparna egentligen 2001 i sitt utlåtande med anledning av den nya partnerskapslagen? Frågan aktualiseras av ärkebiskop Jukka Paarmas markeringar i senaste veckas nummer av Kyrkpressen.
18.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Då man läser uttalandet utan ”facit i hand”, alltså utan att beakta utvecklingen efter att det gavs, förefaller allt vara tämligen klart.I uttalandet sägs överraskande bestämt och entydigt att kyrkan förutsätter att ”dess egna anställda lever i enlighet med den traditionella undervisningen”.

Knappast kunde någon då, oberoende av hur man i sak förhöll sig till partnerskapet, tolka uttalandet som ett ja till att kyrkligt anställda lever i registrerat homosexuellt partnerskap. Alltså så, att kyrkans traditionella undervisning har sagt och säger ja till sådana förhållanden.
Detta samtidigt som de förkunnar äktenskapet mellan man och kvinna som det som kyrkan står för.
Nu har ärkebiskop Paarma i alla fall framställt utlåtandet som tvetydigt eller kanske till och med mångtydigt.
Enligt honom är det inte alls sagt att kyrkan i och med utlåtandet säger nej till att dess anställda ingår registrerade homosexuella partnerskap.  Om kanske inte heller direkt ja.

Tolkningen förefaller med andra ord vara, eller vara på väg att bli, att kyrkan egentligen inte har sagt och inte i detta skede säger något alls i den frågan.
Därmed har också kyrkligt anställda med hänvisning till landets lag rätt att leva i registrerade homosexuella partnerskap.

Den inneboende logiken i resonemanget är att det som inte uttryckligen förbjuds i kyrkan är tillåtet om det är lagligt. Av allt att döma också det som utan tvekan strider mot kyrkans traditionella undervisning.
En sådan tolkning gör kyrkan traditionslös och försvarslös i förhållande till den rådande samhälleliga lagstiftningen. Det är samhället och dess lagar och ingenting annat som avgör vad som är rätt och fel också för kyrkligt anställda.

Med tanke på att ärkebiskop Jukka Paarma tidigare konsekvent betonat att kyrkan ska stå på egen grund och välja väg utgående från sin tro och lära kan detta knappast vara en utveckling som han applåderar.
Därför är hans linjedragning i det aktuella fallet mycket gåtfull.

Stig Kankkonen



julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17