På slagfältet med prins Caspian.

Kultur. Ett år i Greenwichtid har gått sedan syskonen Pevensis första Narniabesök i filmen om Häxan och lejonet. Den magiska garderoben med mjuka pälsar och de mysiga figurerna är borta sedan länge. Nu är det raka rör, läs action, som gäller. 2.7.2008 kl. 00:00

Buena Vista International Finland

Från en järnvägsstation i London transporteras Peter, Edmund, Susan och Lucy tillbaka till Narnia. Men inget är sig likt – ett år i London har tagit 1 300 år i Narnia. Ett människosläkte kallat telmariner har tagit makten och leds av den ondskefulle Miraz som försöker knipa tronen framför sin brorson, den rättmätige tronarvingen prins Caspian. De talande djuren är förtryckta, träden har somnat och Aslan är försvunnen. Taskigt utgångläge för den unge prinsen –  och en klassisk fantasyöppning.

Regissör Andrew Adamson, som också regisserade den första Narniafilmen och bland annat Shrekfilmerna, är en australiensare som flyttat till Papua Nya Guinea som elvaåring. Han har byggt syskonen Pevensis återkomst till Narnia på sina egna upplevelser av att komma tillbaka till en välkänd värld som levt vidare och förändrats medan han varit borta. Återkomsten är ett av filmens djupare, underliggande teman liksom kampen mellan tro och tvivel, som också berörs, men endast ytligt.

Stora delar av filmen om prins Caspian består av strider och jakter, detaljerade duellscener och utdragna kampsituationer. Filmen är förbjuden för barn under elva år och det är rätt. Hela berättelsen är generellt mycket mörkare och mer skrämmande än den första filmen. Precis som i filmerna om trollkarlen Harry Potter har den första filmen byggts kring karaktärerna och den magiska världen medan den andra fått mera actionform, vilket är synd.

Säkert kittlar de vilda stridsscenerna många unga tittare men de som kommit för att uppleva det magiska äventyret i sagans värld blir besvikna. Regissör Adamson säger till tidningen American Cinematographer att han inte heller haft för avsikt att upprepa bokens berättelse om prins Caspian.

– Vi ville lära oss av den och, om möjligt, förbättra den.

Och visst är det lättare att spela på ondska och intrig än på äventyr med dvärgar, talande grävlingar, vänskap och värme, eller? Det känns som om filmskaparna inte vågat lita på att berättelsen och karaktärerna håller hela vägen. Tråkigt, eftersom det är precis de som bär upp hela filmen trots allt. Lucys leende värmer upp hela salongen och Aslan är fortfarande en av de kraftigaste Kristusgestalterna i dagens filmvärld. Genom barnen och lejonet, den mänskliga litenheten inför den stora godheten, berörs tittaren äntligen av berättelsen om prins Caspian – också på andra plan än via nagelbitande skräck.

Nina Österholm



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33