Åt den som har skall ges

Ledare. Den samhälleliga utvecklingen är åtminstone i viss mening ganska biblisk. 29.5.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Böckernas bok säger ju att åt den som har skall bli givet och av den som inget har skall tas också det lilla han har.

Faktum förefaller ju vara att de politiska beslutsfattarna ser som sin största utmaning att garantera att de som har det bra skall få det bättre och bättre. Detta även då det kräver att de som har det sämst ställt halkar efter allt mera.

På högsta politiska nivå har det funnits försök att klara av detta oetiska mönster med att förklara att det inte är fattigdomen utan avundsjukan gentemot de rika som är det egentliga problemet.

På ett mera lokalt plan, i detta fall i välmående Esbo, har man försökt sig på omskrivningar. I stället för att tala om fattigdom rekommenderas att man använder termen ”välfärdsunderskott”.Sådana virtuosa uppvisningar i verbal akrobatik kan inte betecknas som annat än tragikomiska. Eller kanske enbart tragiska.Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen och de synbarligen allt hårdnande attityderna ger diskussionen om valfinansiering dimensioner som marginellt, om alls, har berörts.

Det verkliga problemet i sammanhanget är det som har fått duga som svar på frågan varför och åt vem representanter för näringslivet gett sitt stöd. Och det torde säga en hel del om attitydklimatet i vårt land just nu.

Det stående svaret i valfinansieringsdebatten har varit att donatorerna finansierat valkampanjer för personer som klart uttalat förståelse för näringslivet och dess intressen. Alltså sina vänner.

Detta är det verkliga problemet därför att konsekvenserna inte kan bli andra än att de som har kommer att få mera och de som inte har får finna sig i att se sina intressen marginaliserade.

Där alltså ingenting att undra över att förståelsen och intresset är minimalt för hur de fattiga bland oss har det. Och större lär det inte bli. Det ser valfinansieringssystemet till.

Inte enbart det förstås, men också det.

Konsekvenserna är uppenbara.

Den största utmaningen beträffande valfinansieringen är alltså inte en redovisning av vem som fått hur mycket av vem. Utmaningen är att skapa ett system som gör att också de som inte har en stinn plånbok eller tillgång till inflytelserika nätverk har möjlighet att få in sina vänner i riksdag och regering.

Det är en förutsättning inte endast för ekonomisk och social rättvisa, utan också för att den samhälleliga debatten tillförs ett brett urval av åsikter och argument.

Hur den saken ordnas kommer att vara av större betydelse för förtroendet för politiken och politikerna än den nu så populära jakten på donatorer och mottagare någonsin kan vara.

Stig Kankkonen



Samhälle. Det brittiska kristna skivbolaget Kingsway stöder jordbävningsoffren i Haiti, rapporterar Dagen. 29.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkans familjerådgivning har utarbetat en strategi för sitt arbete fram till 2016. 29.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum beviljade församlingar med låga inkomster sammanlagt 2,1 miljoner euro som komplettering av skatteintäkterna. 27.1.2010 kl. 00:00

Världen. Minnesdagen för förintelsens offer firas i dag. Den 27 januari är det datum då koncentrationslägret Auschwitz befriades. 27.1.2010 kl. 00:00

Teologi. I juni samlas kvinnliga teologer från hela världen till en internationell och ekumenisk konferens i Helsingfors. 26.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Över 200 ungdomar samlas under veckoslutet till Ungdomens kyrkodagar (UK) på Lärkkulla i Karis. 26.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Konserten i Helsingfors domkyrka söndagen 24.1 till förmån för offren i jordbävningskatastrofen i Haiti drog in över 800 000 euro. 25.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Museiverket har beviljat Katolska kyrkan 240 000 euro för renovering av Sankt Henriks katedral i Helsingfors, skriver Yle på sin webbplats. 25.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt en färsk undersökning är församlingar allt mer måna om att nå också ensamma åldringar. 24.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors universitet får en femårig professur i mediefostran som donation av C.V. Åkerlunds stiftelse, Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Kyrkans mediacentral, Helsingin Sanomats stiftelse samt  Mediernas Centralförbund 23.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans ledare borde agera mera kraftfullt mot sexuellt utnyttjande av barn, säger Kyrkans chef för familjefrågor, Martti Esko. 22.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tydlighet och öppenhet. Det efterlyser Malena Björkgren som skrivit en avhandling om våld i parrelationer. 21.1.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Lokalrevyn har efter uppehållet kring jul on nyår begåvats med en ny sketch. Man efterlyser nya skådespelarförmågor för sommarteatern i Raseborg. En yngre man för fram sina meriter:   – Jo, jag har spelat vid hälsocentralerna i Högfors och Karis. 21.1.2010 kl. 00:00

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara. 21.1.2010 kl. 00:00

Människa. – Den religiösa diskussionen hindras av att man inte får komma fram med sina tvivel, säger Berndt Arell. 21.1.2010 kl. 00:00

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22