Förståelse för Åland

Kyrka. Stiftsfullmäktige behandlade under sitt möte i Borgå i går två initiativ av den åländske ledamoten Peter Lindbäck. 20.5.2008 kl. 00:00

Linda Fontell

Peter Lindbäck (t.v.) drev från starten de åländska frågorna om kyrkoskatt och språkkrav.

Det första, om kyrkoskatten på Åland, skickades vidare till kyrkostyrelsen för utredning. Beslutet föregicks av en intensiv diskussion som pekade på en viss rädsla att en ändring av bestämmelserna för kyrklig beskattning på Åland kunde leda till en allmän debatt om kyrkans rätt att beskatta.

– Det är en känslig fråga som måste behandlas på rätt sätt. Frågan är viktig och bör utredas, konstaterade biskop Gustav Björkstrand.

Bakgrunden till Lindbäcks initiativ är en ändring i den åländska kommunalbeskattningen. 2006 beslutade självstyrelsen att införa ett allmänt skatteavdrag på fem procent. Eftersom kyrkoskatten räknas ut enligt samma inkomstbas som i den kommunala beskattningen innebar detta att de åländska församlingarna gick miste om 250 000 euro i skatteintäkter. Landskapet kompenserar skatteförlusten för kommunerna, men inte församlingarna.

– Eftersom kyrkan har bestämt att kyrkoskatten ska uppbäras på samma bas som kommunalskatten anser jag att lagen borde ändras så att den åländska kyrkoskatten räknas ut enligt inkomsterna i kommunalbeskattningen före de specifika åländska avdragen görs, konstaterade han.

Förrättningar på åtta språk

Lindbäcks andra initiativ gällde kraven på kunskaper i finska för präster på Åland. Trots den stundvis något hotfulla tonen i Lindbäcks anförande visade diskussionen på en stor förståelse för situationen på Åland.

– De åländska prästerna ska inte behöva kunna finska. Jag driver ärendet med Peter Lindbäck så långt jag kan, sade Karin Saarukka och fick stöd av Max-Olav Lassila.

Också Bengt Broo och Helene Liljeström underströk vikten av att diskutera frågan vidare för att hitta en gemensam lösning, samtidigt som ledamöterna betonade vikten av att enskilda församlingsbor ges möjlighet till själavård och förrättningar på finska. Stiftsfullmäktige efterlyste en utredning om hur de åländska församlingarna kan garantera den servicen ifall kravet på kunskaper i finska slopas.

– I dag är 30 procent av ålänningarna inflyttade. De representerar 70 nationaliteter och talar 48 språk. Vi klarar redan nu förrättningar på åtta språk, ett av dem finska, sade Lindbäck.

Mira Strandberg



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22