Förståelse för Åland

Kyrka. Stiftsfullmäktige behandlade under sitt möte i Borgå i går två initiativ av den åländske ledamoten Peter Lindbäck. 20.5.2008 kl. 00:00

Linda Fontell

Peter Lindbäck (t.v.) drev från starten de åländska frågorna om kyrkoskatt och språkkrav.

Det första, om kyrkoskatten på Åland, skickades vidare till kyrkostyrelsen för utredning. Beslutet föregicks av en intensiv diskussion som pekade på en viss rädsla att en ändring av bestämmelserna för kyrklig beskattning på Åland kunde leda till en allmän debatt om kyrkans rätt att beskatta.

– Det är en känslig fråga som måste behandlas på rätt sätt. Frågan är viktig och bör utredas, konstaterade biskop Gustav Björkstrand.

Bakgrunden till Lindbäcks initiativ är en ändring i den åländska kommunalbeskattningen. 2006 beslutade självstyrelsen att införa ett allmänt skatteavdrag på fem procent. Eftersom kyrkoskatten räknas ut enligt samma inkomstbas som i den kommunala beskattningen innebar detta att de åländska församlingarna gick miste om 250 000 euro i skatteintäkter. Landskapet kompenserar skatteförlusten för kommunerna, men inte församlingarna.

– Eftersom kyrkan har bestämt att kyrkoskatten ska uppbäras på samma bas som kommunalskatten anser jag att lagen borde ändras så att den åländska kyrkoskatten räknas ut enligt inkomsterna i kommunalbeskattningen före de specifika åländska avdragen görs, konstaterade han.

Förrättningar på åtta språk

Lindbäcks andra initiativ gällde kraven på kunskaper i finska för präster på Åland. Trots den stundvis något hotfulla tonen i Lindbäcks anförande visade diskussionen på en stor förståelse för situationen på Åland.

– De åländska prästerna ska inte behöva kunna finska. Jag driver ärendet med Peter Lindbäck så långt jag kan, sade Karin Saarukka och fick stöd av Max-Olav Lassila.

Också Bengt Broo och Helene Liljeström underströk vikten av att diskutera frågan vidare för att hitta en gemensam lösning, samtidigt som ledamöterna betonade vikten av att enskilda församlingsbor ges möjlighet till själavård och förrättningar på finska. Stiftsfullmäktige efterlyste en utredning om hur de åländska församlingarna kan garantera den servicen ifall kravet på kunskaper i finska slopas.

– I dag är 30 procent av ålänningarna inflyttade. De representerar 70 nationaliteter och talar 48 språk. Vi klarar redan nu förrättningar på åtta språk, ett av dem finska, sade Lindbäck.

Mira Strandberg



profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06