En svårbegriplig situation

Ledare. Teologi är svårt. Det torde alla som bekantat sig med ämnet och teologiska diskussioner och debatter vara nogsamt medvetna om.
Lättare blir det inte av att utvecklingen inom teologin, liksom inom övriga vetenskapsgrenar, går mot allt djupare men samtidigt ofta också allt snävare kunnande. Experterna vet allt mera om allt mindre.
7.5.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Nu har det visat sig att teologin vad snårighet beträffar har fått sällskap av kyrkolag och kyrkoordning. Och som alla som har följt med juridiska dispyter också vet kommer juridik inte långt efter – om alls – teologi i fråga om möjligheter till betoningar, tolkningar och slutsatser.Kombinationen teologi och juridik erbjuder följaktligen utmaningar som det sannerligen inte är lätt att handskas med.

För ett par veckor sedan ingick i Kyrkpressen två artiklar om och kring en dopkontrovers i Kuopio stift. I korthet är det fråga om att en person som prästvigts av Missionsprovinsen i Sverige och arbetar inom Lutherstiftelsen i Finland döpte ett par barn.
Eftersom personen i fråga inte är präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland döptes barnen inte till medlemmar i någon församling.

Senare upptogs de två barnen i alla fall som församlingsmedlemmar i de församlingar där deras föräldrar är skrivna.
Det borde enligt ett senare beslut av Kuopio domkapitel inte ha skett.
Barnen blir nu inte ”utkastade” men i framtiden vill domkapitlet stänga dörren till kyrkligt medlemskap för barn som blir döpta av en person prästvigd av Missionsprovinsen.

Domkapitlet i Kuopio grundar sitt beslut på att dopet inte var rätt förrättat. Egentligen tar det därmed inte ställning till om det var ett rätt dop, alltså ett dop som fyller de krav som kyrkans lära ställer på ett dop.
Den frågan besvarades i nämnda nummer av Kyrkpressen av professor emeritus Fredric Cleve. Han konstaterade att ett barn som döpts med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn alltid är ett giltigt dop, ett dop som är i kraft i tid och evighet.
I den meningen är de kontroversiella dopen rätta dop.

Däremot är dopen inte rätt förrättade dop. Enligt kyrkans ordning döps ett barn nämligen inte endast till gemenskap med Gud utan också till gemenskap i en kyrka eller religionssamfund. Och nu skedde alltså inte det.
Att de två barnen upptogs i respektive församlingar i Kuopio visar dock att en sådan möjlighet trots allt finns. Eller åtminstone har funnits och praktiserats. Men det vill domkapitlet i Kuopio alltså nu sätta stopp för.

Den situation som därmed förefaller kunna uppstå är att det i framtiden finns barn som är rätt döpta till gemenskap med Gud men som inte godkänns som medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Detta på grund av att dopet inte är rätt förrättat.
Uttryckt på ett annat sätt: kyrkan öppnar inte sin gemenskap för barn som den erkänner som upptagna i Guds gemenskap.

Detta kan
knappast kännas bra för någon. Och knappast kan det heller finnas många som verkligen förstår eller tror att detta skulle vara Guds vilja och uttryck för kristen kärlek.
Varken i fråga om den ena eller den andra partens handlande.

Som professor Cleve konstaterade i den nämnda artikeln kunde domkapitlet i Kuopio förmodligen inte handla annorlunda än det gjorde.
Det konstaterandet säger dock ingenting om hur man borde gå vidare. Att det i dag förhåller sig på ett visst sätt säger inte att det är rätt och som det bör vara.

I det aktuella fallet torde de flesta kunna enas om att det inte borde vara så här.
Nu återstår att se hur kyrkan och Lutherstiftelsen väljer att gå vidare. Blir det fortsatta provokationer och konfrontationer eller blir det samtal och försök att nå konstruktiva lösningar?

Stig Kankkonen



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02