Dags för bön, eftertanke och nytänkande

Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Intervjun med biskop Heikka ingick som en del av en helhet där frågan om kyrkans framtid och behovet av nytänkande beträffande församlingsstrukturer behandlades.
Tillsammans med Heikka intervjuades också Valdemar Kallunki, forskare vid Helsingfors universitets teologiska fakultet. Också han menade att det nu är dags för eftertanke. I dag är situationen enligt Kallunki den att man antingen hör till kyrkan eller så inte gör det. Det som behövs är möjligheter att vara troende på olika sätt.

Vad Kallunki
beträffar uttalar han sig som forskare och som sådan som analyserande åskådare till vad som händer i, och med, kyrkan. I fråga om Heikka är situationen en annan. Han uttalar sig som en av kyrkans ledare, en herde, och därmed som en av dem som har ansvar för kyrkans vägval. För hans del är det alltså inte fråga om enbart kritik utan också om självkritik.

Heikka framförde sina tankar efter en utveckling som har inneburit att kvinnoprästmotståndare
– både präster och lekmän – känner sig allt mera ovälkomna i sin kyrka.
Nokiamissionen har valt, tvingats välja anser den del, att bilda ett eget samfund och de två största kyrkliga samfälligheterna – Helsingfors och Esbo – har gett uttryck för sina antipatier mot två av kyrkans officiella missionsorganisationer: Sley och Slef.

Det senaste
är att biskoparna i dopfrågan stakat ut en väg som gjort att domkapitlet i Kuopio stift har fattat beslut med målsättningen att församlingarna i stiftet i framtiden vägrar uppta vissa ”fel” döpta barn i kyrkans gemenskap.
Det är fråga om barn döpta av präster vigda i Missionsprovinsen. Dessa barn bör enligt domkapitlet förvägras medlemskap med motiveringen att de inte är rätt döpta (se mera om detta på nyhetsplats).

Mot denna
bakgrund känns det förbryllande att en företrädare för kyrkans ledning nu talar om kyrkans brist på mod att experimentera och om bristande förståelse för människornas behov.
Hade det inte bland annat i de nämnda fallen funnits utmärkta möjligheter att praktisera just fördomsfritt mod och betona förståelse för människors behov?

Å andra sidan är det självklart att kyrkan inte viljelöst kan acceptera att alla gör som de vill oberoende av vad som stadgas om ordning och verksamhet. Gud är fortfarande en ordningens Gud och den som vill verka i kyrkan måste vara beredd att följa de spelregler som gäller.
Till denna del har bl.a. Nokiamissionen, Lutherstiftelsen, och den evangeliska rörelsen också orsak till självkritisk eftertanke.

Men är
det inte här som de stora utmaningarna just nu finns? Är det inte bland annat just i frågor om utformningen av spelregler som mod, nytänkande förståelse och dialog i kristen anda behövs? Visar inte kyrkans historia att det ofta har varit bittra tvister om ”mänskliga påfund”, i praktiken om spelregler och regler, som splittrat kristenheten?

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland befinner sig nu i en turbulent situation där det behövs bön och eftertanke. Och beredskap att ompröva de egna attityderna och handlingsmodellerna.
Samma behov finns hos alla kollektiv och individer som inte helt och fullt kan omfatta eller dela allt i sin nuvarande kyrka.
 Kort sagt: vi har alla orsak att allvarligt tänka efter hur kyrkan och vi som enskilda kristna bäst möter människors behov.

Då vi
gör det är det bra att komma ihåg vad Paulus skriver i sitt brev till de kristna i Rom. Paulus understryker bland annat att man skall ta emot den som är svag i tron och inte sätta sig till doms över hans eller hennes betänkligheter. Han skriver att den ena sätter en dag högre än den andra medan någon håller alla dagar för lika. En del kan äta allt medan andra inte kan göra det.

Det avgörande
enligt Paulus är inte vad vi gör utan att vi gör det för Herren och är fullt övertygade.
Är det detta eller något helt annat som driver oss i dag?

Stig Kankkonen



Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34