Dags för bön, eftertanke och nytänkande

Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Intervjun med biskop Heikka ingick som en del av en helhet där frågan om kyrkans framtid och behovet av nytänkande beträffande församlingsstrukturer behandlades.
Tillsammans med Heikka intervjuades också Valdemar Kallunki, forskare vid Helsingfors universitets teologiska fakultet. Också han menade att det nu är dags för eftertanke. I dag är situationen enligt Kallunki den att man antingen hör till kyrkan eller så inte gör det. Det som behövs är möjligheter att vara troende på olika sätt.

Vad Kallunki
beträffar uttalar han sig som forskare och som sådan som analyserande åskådare till vad som händer i, och med, kyrkan. I fråga om Heikka är situationen en annan. Han uttalar sig som en av kyrkans ledare, en herde, och därmed som en av dem som har ansvar för kyrkans vägval. För hans del är det alltså inte fråga om enbart kritik utan också om självkritik.

Heikka framförde sina tankar efter en utveckling som har inneburit att kvinnoprästmotståndare
– både präster och lekmän – känner sig allt mera ovälkomna i sin kyrka.
Nokiamissionen har valt, tvingats välja anser den del, att bilda ett eget samfund och de två största kyrkliga samfälligheterna – Helsingfors och Esbo – har gett uttryck för sina antipatier mot två av kyrkans officiella missionsorganisationer: Sley och Slef.

Det senaste
är att biskoparna i dopfrågan stakat ut en väg som gjort att domkapitlet i Kuopio stift har fattat beslut med målsättningen att församlingarna i stiftet i framtiden vägrar uppta vissa ”fel” döpta barn i kyrkans gemenskap.
Det är fråga om barn döpta av präster vigda i Missionsprovinsen. Dessa barn bör enligt domkapitlet förvägras medlemskap med motiveringen att de inte är rätt döpta (se mera om detta på nyhetsplats).

Mot denna
bakgrund känns det förbryllande att en företrädare för kyrkans ledning nu talar om kyrkans brist på mod att experimentera och om bristande förståelse för människornas behov.
Hade det inte bland annat i de nämnda fallen funnits utmärkta möjligheter att praktisera just fördomsfritt mod och betona förståelse för människors behov?

Å andra sidan är det självklart att kyrkan inte viljelöst kan acceptera att alla gör som de vill oberoende av vad som stadgas om ordning och verksamhet. Gud är fortfarande en ordningens Gud och den som vill verka i kyrkan måste vara beredd att följa de spelregler som gäller.
Till denna del har bl.a. Nokiamissionen, Lutherstiftelsen, och den evangeliska rörelsen också orsak till självkritisk eftertanke.

Men är
det inte här som de stora utmaningarna just nu finns? Är det inte bland annat just i frågor om utformningen av spelregler som mod, nytänkande förståelse och dialog i kristen anda behövs? Visar inte kyrkans historia att det ofta har varit bittra tvister om ”mänskliga påfund”, i praktiken om spelregler och regler, som splittrat kristenheten?

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland befinner sig nu i en turbulent situation där det behövs bön och eftertanke. Och beredskap att ompröva de egna attityderna och handlingsmodellerna.
Samma behov finns hos alla kollektiv och individer som inte helt och fullt kan omfatta eller dela allt i sin nuvarande kyrka.
 Kort sagt: vi har alla orsak att allvarligt tänka efter hur kyrkan och vi som enskilda kristna bäst möter människors behov.

Då vi
gör det är det bra att komma ihåg vad Paulus skriver i sitt brev till de kristna i Rom. Paulus understryker bland annat att man skall ta emot den som är svag i tron och inte sätta sig till doms över hans eller hennes betänkligheter. Han skriver att den ena sätter en dag högre än den andra medan någon håller alla dagar för lika. En del kan äta allt medan andra inte kan göra det.

Det avgörande
enligt Paulus är inte vad vi gör utan att vi gör det för Herren och är fullt övertygade.
Är det detta eller något helt annat som driver oss i dag?

Stig Kankkonen



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46