Kyrkliga tidningstexter svåra att förstå

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Linda Fontell

– Kyrkliga nyhter kräver ofta förklaringar. Skribenterna borde inte utgå från att begreppen är bekanta för läsarna, säger Mira Strandberg som forskat i referensbindningar.


Mira Strandberg, till vardags redaktör på Kyrkpressen, har vid sidan av sitt jobb forskat i referensbindning i fyra nyhetstexter som ingått i Kyrkpressen. Resultatet är uppsatsen ”När biskopen blir Björkstrand”.

– Eftersom Kyrkpressen skriver mycket om kyrkan är nyheterna ofta sådana att de kräver många förklaringar, säger Strandberg.

Texternas referensbindning, som hon behandlar i uppsatsen, handlar om hur man syftar tillbaka på något som man redan sagt, till exempel biskopen – Björkstrand.

– Det fungerar bra så länge alla vet vad det handlar om. Referensbindning som kan vara svår är då man använder en bildning som baserar sig på hur världen fungerar, en bindningstyp som kallas inferens. Till exempel om man skriver att någon som suttit på restaurang gick efter att ha betalat notan. Vi vet ju alla att man ska betala notan före man går.

Det är mer problematiskt att använda del-helhetsbindningar som inte är lika självklara. Vi utgår ofta från att alla vet att nattvarden äger rum under en gudstjänst eller att prästen jobbar i församlingen.

– Det händer lätt att texterna blir obegripliga för människor som inte vet hur det hänger ihop. Vi kan utgå ifrån att läsarna känner till att domkapitlet är prästernas arbetsgivare, men gör de det faktiskt?

Mindre allmänbildning   

De knepiga kyrkliga sammanhangen kan jämföras med tidningstexter som handlar om EU. Också där förväntas tidningsläsaren förstå till exempel vilken uppgift EU-kommissionen har.

– Ekonomiska texter kan också vara besvärliga, men eftersom de riktar sig till en speciell grupp läsare gör det inte så mycket. Men om vi på Kyrkpressen vill att läsarna ska förstå den kyrkliga problematiken måste vi också låta våra texter påverkas av att folk inte är lika allmänbildade som tidigare gällande kyrkliga frågor.

– Folk vet allt mindre. Men vi skriver fortfarande som om de skulle veta.

Varför nyhet?

Mira Strandbergs lösningsförslag är att Kyrkpressens nyhetstexter fortfarande – medvetet – riktar sig till dem som förstår var det handlar om.

– Eller också tänker vi att vi åtminstone ibland skriver så att alla verkligen förstår. Faktarutor är ett bra hjälpmedel om man inte vill baka in all information i själva texten.

Hon tror att redaktörerna behöver bli medvetna om för vem de skriver, och varför.

– Om vi vill att läsarna ska sätta tid på det vi skriver måste vi ju kunna förklara varför det är en nyhet och varför läsaren ska behöva läsa igenom texten.

Sofia Torvalds



Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34